Så mycket som 71 procent av arbetsgivarna inom kommun- och välfärdssektorn anser att produktiviteten inom den offentliga sektorn ökar genom att artificiell intelligens används. Dessutom bedömer 75 procent att AI helt klart kommer att förändra arbetsuppgifterna och sättet att arbeta i deras organisation under de följande fem åren.  

Kommunernas personalutgifter uppgick år 2024 till cirka 11,5 miljarder euro och välfärdsområdenas till 13,7 miljarder.

När vi på KT-redaktionen diskuterade temat välbefinnande i arbetet, funderade vi på om direktörerna i kommun- och välfärdssektorn är beredda att tala om sitt eget välbefinnande.

Det var februari. Jag sade att välfärdsområdena kom i gång för drygt en månad sedan. Man kommer nog att få vård fortare, men inte riktigt genast.

En gemensam syn på hur produktiviteten kan stärkas och arbetsinsatsen ökas ger den kommande regeringen ett bra urval metoder att främja verksamhetsförutsättningarna för vår välfärdsstat.

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet vid årsskiftet. Nu i början har det förekommit problem i för alla system fungerar inte ännu optimalt i de nya organisationerna.
Mitt den enorma vårdreformen är det bra dra sig till minnes varför reformarbetet över huvud taget sattes i gång, säger Ilkka Luoma, direktör för Pohde, Norra Österbottens välfärdsområde. 

Ritva Nyberg, direktör för bibliotekstjänsterna i Esbo, har arbetat cirka 30 år i olika uppgifter på bibliotek. Hon berättar att hon alltid har upplevt att biblioteksarbetet är betydelsefullt.

Att Finland är världens lyckligaste land kan vi till stor del tacka det arbete som utförs i kommunerna och välfärdsområdena. Det bedömer Niilo Hakonen, som är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling på KT.