I utbildningssamkommunen Omnia, som erbjuder yrkesutbildning, är andelen studerande med ett främmande språk som modersmål redan drygt en fjärdedel. I huvudsak studerar invandrarna jämsides med infödda finländare, men man har också i samarbete med olika arbetsgivare skräddarsytt egna utbildningar för dem, med inriktning på sektorer där det är brist på arbetskraft.

På kommunsektorn finns både plats för och behov av att anställa personer som kommit hit från andra länder. Invandrare som arbetstagare är en möjlighet.

Det är värdefullt att kommunsektorns arbetsmarknadsparter genom ett gemensamt beslut har beslutat att inleda en långsiktig uppföljning av omvälvningarna i arbetslivet inom kommunsektorn.

Den kommunala ekonomin är exceptionellt svag. Obalansen mellan inkomster och utgifter är exceptionellt stor. De preliminära bokslutsuppgifterna för 2019 är de sämsta sedan det nuvarande bokslutssystemet togs i bruk och dyster läsning om det verkliga läget i kommunerna. Skatter höjs, skulderna ökar och anpassningsåtgärderna fortsätter.

Den tyngst vägande faktorn är den kommunala ekonomin och dess skrala tillstånd. Kommunerna, städerna och de samkommuner som de bildat har alla ont om pengar. Traditionellt har det förts mycket få samarbetsförhandlingar inom kommunsektorn, men förra året tvingade den ekonomiska situationen fram användningen av dessa metoder i en osedvanlig omfattning.

Jämsä stads utvecklingschef Hannele Rahkonen säger rakt ut att staden har satt som mål att förbättra arbetsproduktiviteten. 

– Vi får alltså säga högt ordet arbetsproduktivitet. Det enda fungerande sättet att främja den är att värna om medarbetarnas välmående. Det går också bra att tala om välbefinnande och pengar i samma mening.

Arbetsgivarens arbetstidsplanering utgår ifrån behoven inom verksamheten, lagstiftningens krav och den personal som finns tillgänglig. Därtill lönar det sig också för arbetsgivaren att försöka beakta personalens önskemål och behov gällande arbetstider. Målen är att vara förberedd – rätt antal lämpliga personer vid rätt tidpunkt – och att göra så få ändringar som möjligt.

På varje förhandlingsbord ligger de traditionella frågorna om löner, arbetstider och andra arbetsvillkor. De påverkas direkt eller indirekt av olika samhälleliga och andra förändringar, såsom befolkningsutvecklingen, intern och extern migration, arbetets nya former och andra förändringar samt digitaliseringen.

Det finns en risk för att det vid förbundsförhandlingarna sätts mål som baserar sig på optimistiska konjunkturutsikter och att vändningen i Finlands ekonomi inte beaktas i tillräcklig utsträckning.