En rättvis lön sporrar
En av mina bekanta är skolgångshandledare i en grundskola. En på många sätt kunnig arbetstagare som tar och har fått ansvar. Arbetsgivaren har också märkt detta, eftersom den unga arbetstagarens lön redan höjts flera gånger.
Reformen 2025 stärker de offentliga finanserna
Pensionsreformen ökar arbetspensionsbolagens möjligheter att ta risker vid placeringen av pensionsmedlen. Kevas styrelse kan själv besluta om att höja risknivån.
Markku Jalonen var en frontlinjeledare ända till slutet – läs om de innehållsrika 18 åren i KT:s ledning
Arton år i vilket arbete som helst är en hedervärd prestation. Så lång tid har det gått sedan Markku Jalonen började som arbetsmarknadsdirektör vid Kommunala arbetsmarknadsverket den 1 februari 2007.
Lönesystemet i Lahtis förnyas i samarbete
De 1 700 anställda vid Lahtis stad övergår till en ny lönemodell i år. Härmed genomgår lönesättningen den mest betydande förändringen sedan början av millenniet.
Lönereformen har krävt detektivarbete
Det nationella karriärstegssystemet i lönesättningen för läkare trädde i kraft sommaren 2023. I praktiken har välfärdsområdena betalat ut läkarnas löner i enlighet med det nya systemet redan i ett år.
Lagen skyddar gravida mot diskriminering – också vikarier
1 Vad är det fråga om?
Jämställdhetslagen förbjuder uttryckligen diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet. Sådan diskriminering innebär att någon försätts i sämre ställning än andra för att hen är gravid eller utnyttjar sin rätt till familjeledighet.
”Direktören ska ha en vision om riktningen”
Sanna Svahn, direktör för Västra Nylands välfärdsområde, råkade ut för ett speciellt möte i julfiskhandeln på Hagalunds torg. När hon uppgav sitt namn åt försäljaren när hon hämtade ut sin beställning vände sig en dam i kön intill plötsligt mot henne och frågade om hon är Svahn från Luvn. Ni har gjort ett gott arbete, fortsatte damen. Lunna är utmärkt!
Kommunikation om det okända
Också här i Helsingfors, Finlands största stad, har vi lyckats med att införa nivålöner. Vetskapen om förändringen nådde 16 000 anställda genom kommunikation och slutligen via lönespecifikationen. Genom kommunikationen byggde vi också på förhand upp realistiska förväntningar och tilltro till förändringen bland både personalen och cheferna.
Effektiviseringsåtgärderna syns i boksluten
Välfärdsområdena inledde sin verksamhet med en finansiering som inte räckte till för att upprätthålla samma servicenivå som tidigare. Situationen krävde rejäla förändringar i verksamheten. Välfärdsområdena har skurit ner på sina serviceställen, gett avkall på tjänster, minskat på inhyrd arbetskraft och producerat tjänster själva i stället för att köpa dem.