Tillväxten har redan länge varit god i Nurmijärvi, landets största landskommun. Även om inflyttningen lugnat sig något är befolkningsprognosen fortfarande växande. I Nurmijärvi bor många barnfamiljer med goda inkomster och deras arbetsplatser är oftast i huvudstadsregionen. Arbetslöshetsgraden är 5,8 procent vilket är bland de lägsta i närområdet. 

Ändringarna motsvarar ändringarna i arbetsavtalslagen i börjanav 2017 och de träder i kraft den 1 januari 2019. Enligt övergångsbestämmelsen tillämpas den nya bestämmelsen om förlängning av prövotiden på prövotid som börjar efter att lagen trätt i kraft.

Förhandlingarna förs i ett läge där den ekonomiska tillväxten avtar och den gynnsamma utvecklingen inom sysselsättningen
har stannat av. Den kommunala ekonomin är exceptionellt svag. De oväntat många samarbetsförhandlingarna i kommunerna skvallrar om den ekonomiska situationen och anpassningsbehoven.

Finansieringsunderskottet i förhållande till den fastställda budgeten i Päijänne-Tavastlands samkommun för välfärd är cirka 40 miljoner euro i år. Summan kom inte som någon överraskning för Marina Erhola, som blev samkommunens verkställande direktör i somras.

Eftersom cirka hälften av kommunernas och samkommunernas utgifter är personalkostnader måste man i svåra ekonomiska situationer också se över personalkostnaderna.

Oenigheten gällde arbetstidsformen för avdelningssekreterarna vid ett hälsocentralsjukhus.
Avdelningssekreterarna arbetade på hälsocentralsjukhusets patientavdelning och man tillämpade allmän arbetstid på dem. I tvisten var det fråga om huruvida man på dessa avdelningssekreterare ska tillämpa byråarbetstid enligt AKTA kap. III § 8 eller allmän arbetstid enligt § 7.

KoHo är en av kommunsektorns tre huvudavtalsorganisationer. Uppsägningen gäller samtliga parter, även om bara en av parterna säger upp huvudavtalet. Det här innebär att endast vissa bestämmelser i huvudavtalet tillämpas efter att uppsägningstiden gått ut, fram till att ett nytt huvudavtal träder i kraft.

Den kommunala ekonomin är exceptionellt svag. Obalansen mellan inkomster och utgifter är exceptionellt stor. De preliminära bokslutsuppgifterna för 2019 är de sämsta sedan det nuvarande bokslutssystemet togs i bruk och dyster läsning om det verkliga läget i kommunerna. Skatter höjs, skulderna ökar och anpassningsåtgärderna fortsätter.

Den tyngst vägande faktorn är den kommunala ekonomin och dess skrala tillstånd. Kommunerna, städerna och de samkommuner som de bildat har alla ont om pengar. Traditionellt har det förts mycket få samarbetsförhandlingar inom kommunsektorn, men förra året tvingade den ekonomiska situationen fram användningen av dessa metoder i en osedvanlig omfattning.

Jämsä stads utvecklingschef Hannele Rahkonen säger rakt ut att staden har satt som mål att förbättra arbetsproduktiviteten. 

– Vi får alltså säga högt ordet arbetsproduktivitet. Det enda fungerande sättet att främja den är att värna om medarbetarnas välmående. Det går också bra att tala om välbefinnande och pengar i samma mening.