Borgs och Vartiainens rapport framhåller att en av de viktigaste förutsättningarna för att Finland ska kunna ta sig ur den ekonomiska krisen är att arbetskraftskostnaderna stiger långsammare än i det övriga euroområdet under flera års tid.

Om ett fortsatt avtal fås till stånd, förs de kommunala branschvisa förhandlingarna om tillämpningen före utgången av juni enligt avtalet.

Kommunerna och samkommunerna bör vara beredda på en omläggning av social- och hälsovårdssektorn, även om reformen skjuts upp till den nya riksdagen. Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef vid KT Kommunarbetsgivarna, bedömer att reformen träder i kraft tidigast 2018, dvs. ett år senare än planerat.

Lagen innehåller bestämmelser om beviljande av rätt för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården att utöva sitt yrke och registrering av denna rätt. I lagen finns också bestämmelser om styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer och om tillsynsmyndigheternas uppgifter och arbetsfördelning. Bestämmelserna gäller socialarbetare, socionomer och geronomer.

Om lagen om ordnandet av social- och hälsovården går igenom kommer den att omvälva servicestrukturen inom den kommunala social- och hälsovården och ge upphov till stora arbetsgivarorganisationer. Social- och hälsovårdspersonalen i primärkommunerna, dvs. omkring 100 000 anställda, övergår i samkommunernas tjänst.

Pensionsreformen är central i regeringens strukturprogram. För att Finlands ekonomiska politik ska vara trovärdig är det nödvändigt att genomföra vårdreformen och minska kommunernas uppgifter och skyldigheter på det planerade sättet. Att Akava ställde sig utanför avtalet är beklagligt.

Arbetsmarknadens centralorganisationer kom redan på våren överens om att pensionsförhandlingarna ska utgå från och ha som mål att den genomsnittliga åldern för pensionering höjs till åtminstone 62,4 år fram till 2025 och att hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin krymps med en dryg procentenhet.

Diskrimineringslagen (tidigare lagen om likabehandling) kräver att inte bara myndigheterna ska främja likabehandling utan också arbetsgivarna, utbildningsanordnarna och läroanstalterna. Den ger ett allt mera omfattande skydd mot diskriminering. Lagen har ändrats så genomgripande att det finns anledning för kommunerna att omsorgsfullt sätta sig in i den.

Tidigare i februari bildade Tehy och SuPer en ny förhandlingsorganisation inom kommunsektorn, Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo rf. KoHo blev en ny förhandlings- och avtalspart i enlighet med det kommunala huvudavtalet. Också brandmannaförbundet SPAL anslöt sig till KoHo. Från början av nästa år ansluter sig KoHo till avtalet för tekniska sektorn.