Ett uppsägningsskydd som varar flera år bromsar upp en reform av strukturerna och servicen och medför onödiga kostnader. Det sporrar inte heller personalen till att frivilligt eller på eget initiativ övergå till andra uppgifter.

Bindande och schematiska dimensioneringar skulle till stor del ha kullkastat den kommunala resutatutvecklingen och KT:s och huvudavtalsorganisationernas gemensamma resultatkampanj.

Ett tillräckligt antal läkare, behörigheten hos barnskyddspersonalen och dimensioneringarna av institutionsvården för äldre är aktuella exempel på de extra krav som ställs på den kommunala personalen. Det finns skäl att fråga sig om arbetskraften räcker till för de ständigt ökande uppgifterna och på vilka sätt en tillräcklig arbetskraft kan tryggas.

Att leda den arbetsintensiva kommunsektorn är ovanligt krävande på grund av det s.k.dubbla ledarskapet med både en politisk och en professionell ledning. Därför är det viktigt att arbetsfördelningen mellan beslutsfattarna och den professionella ledningen är så klar som möjligt när det gäller personalfrågor.

Arbetsmarknadens centralorganisationer och regeringens gemensamma mål är att den förväntade pensionsåldern fram till år 2025 ska höjas till minst 62,4 år. Målet är att förhandlingarna ska föras så att pensionsreformen kan ros i land senast hösten 2014.

Kommunerna och samkommunerna sysselsatte antingen direkt eller indirekt 40 000 sommarjobbare i fjol. Enligt KT:s enkät var 83 procent av sommarjobbarna hos kommunerna under 25 år. Yrkesstuderande, och till dem räknades också högskolestuderande, utgjorde 49 procent och gymnasister 24,6 procent.

Enligt KT:s utredning arbetade 8 835 familjedagvårdare i olika familjedagvårdsformer i maj 2013. Barnen i familjedagvård var 33 122 till antalet.

Antalet familjedagvårdare har minskat kraftigt. Exempelvis år 1990 var de cirka 30 000, år 2000 cirka 20 000 och år 2010 cirka 11 000. En av orsakerna till minskningen är den stora pensionsavgången.

Exempelvis eftersträvas besparingar på 165 miljoner euro genom uppluckring av de kommunalt anställdas behörighetsvillkor. Det är alltjämt öppet vilka ändringar som förutsätts i lagberedningen, utbildningsstrukturerna och kommunernas egna åtgärder för att man ska nå målet.

Enligt KT:s förslag skulle man som en del av uppgörelsen inom kommunsektorn ha skapat en rekommendation eller avtalsmallar som kommunerna och samkommunerna kunde ha använt lokalt i ekonomiskt svåra situationer.

Diskrimineringslagen (tidigare lagen om likabehandling) kräver att inte bara myndigheterna ska främja likabehandling utan också arbetsgivarna, utbildningsanordnarna och läroanstalterna. Den ger ett allt mera omfattande skydd mot diskriminering. Lagen har ändrats så genomgripande att det finns anledning för kommunerna att omsorgsfullt sätta sig in i den.