KT-vinkeln

Lönesystemen i kollektivavtalen för kommun- och välfärdssektorn har varit under revidering redan i flera år. Då och då är det skäl att begrunda varför.

Tycker du också att arbetet och våra arbetssätt förändras snabbare än förr? Det är du inte ensam om. 

Äntligen diskuterar vi vad vi har råd med i Finland. Vi är eniga om att någon ekonomisk tillväxt inte har skett i vårt land på länge. 

KT och huvudavtalsorganisationerna enades i början av maj om anställningsvillkoren och lönehöjningarna för nästan tre år.

KT och de andra centrala arbetsmarknadsorganisationerna avtalade i januari om en pensionsreform. Regeringen har konstaterat att avtalet uppfyller regeringsprogrammets mål. 

Arbetsmarknadsförhandlingarna har inletts inom teknologiindustrin, där avtalsperioden löpte ut i slutet av november. 

Kommun- och välfärdssektorns avtalssystem är flexibelt, och det finns goda möjligheter att ingå lokala avtal. 

I debatten kring kommunernas och välfärdsområdenas ekonomiska problem har skillnaderna i arbetsgivarnas pensionsavgifter i olika sektorer förbisetts.

Kritiska nyheter om kommunerna, välfärdsområdena och deras arbetsplatser är legio. Servicetagarna ger dock i huvudsak positiv respons.

De allt sämre offentliga finanserna tvingar regeringen Orpo till fler anpassningsåtgärder vid ramförhandlingarna i april, utöver de åtgärder som redan finns med i regeringsprogrammet. Det är fråga om åtstramningar på flera miljarder euro.

Medlemmar i KT kan enligt KT-lagen vara sådana aktiebolag, stiftelser och andelslag som kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar äger eller har bestämmande inflytande i.

Förhandlingar om utvecklingen av den fin­länds­ka arbetsmarknadsmodellen inleddes 24.11. KT och fyra EK-förbund samlade centrala förbund och förhandlingsorganisationer kring samma bord. Bakgrunden var arbetsminister Arto Satonens önskemål att organisationerna inleder förhandlingar om en avtalsmodell som stärker samhällsekonomin och främjar sysselsättningen.