För första gången förhandlade vi samtidigt om nästan 20 avtal för kommuner, välfärdsområden och företag.

De nya avtalen och arbetsfreden i kommun- och välfärdssektorn gäller i 34 månader, 1.5.2025–29.2.2028. Under den här perioden höjs de anställdas löner med 7,37 procent, vilket följer den allmänna linjen.

Också löneutvecklingsprogrammet fortsätter, men i ändrad form. Potterna enligt utvecklingsprogrammet delas upp i mindre delar, nivån på förhöjningarna sänks och potter senareläggs.

Riksdagen godkände i maj förslaget till lag om skyddsarbete och avgränsning av stridsåtgärder. Lagarna är i enlighet med KT:s långsiktiga mål, eftersom en permanent lagstiftning tryggar kritiska funktioner och uppgifter i en arbetskonflikt. Innan detta har man varit tvungen att två gånger stifta en temporär patientsäkerhetslag.

Arbetet inom den offentliga sektorn är värdefullt helt enkelt för att den offentliga sektorn existerar på grund av värderingarna, säger värdefilosof Antti Kylliäinen.

Samhällets värderingar är en del av demokratin, som två sidor av samma mynt. De berättar vad medborgarna anser vara viktigt.

Skolmat av hög kvalitet, pålitliga elavtal och tillgång till hälso- och sjukvård är grundpelare i vardagen för invånarna i kommuner och städer. När servicen fungerar behöver den enskilda invånaren inte känna till det bakomliggande maskineriet. Där händer det mycket.  

Bakom tjänsteproduktionen döljer sig en komplex och levande helhet som är osynlig för kommuninvånarna.

Ett helt nytt grepp och en ny förmåga i kommunen. Stöttar och uppmuntrar oss att utvecklas. En fantastisk modern ledare. 
Så beskriver Pirjo Mäntynen, chef för avbytarservice i Vemo kommun, sin chef kommundirektör Anna Kaskinen i ett meddelande till KT-lehti. 

I detta nummer av KT-lehti beslutade vi ta itu med sysselsättningen. Temat är aktuellt, eftersom kommunerna bereder en stor AN-reform som sker vid årsskiftet 2025. Samtidigt kämpar regeringen med att höja sysselsättningsgraden.

Arbetskraftsbristen är störst i kommun- och välfärdssektorerna. Det försvårar produktionen av lagstadgad basservice betydligt. Regeringsprogrammet noterar detta och föreslår flera lösningar. Nu måste åtgärderna konkretiseras snarast möjligt.

I Södra Karelen har samarbetet i sysselsättningsfrågor varit omfattande redan länge. Enligt förändringsledare Johanna Ilmoni var det en orsak till att landskapet inte gick med i kommunförsöket.
– Vi upplevde inte att vi missade något utan kommunförsöket.