”Vi känner inte till Finlands värderingar”

Arbetet inom den offentliga sektorn är värdefullt helt enkelt för att den offentliga sektorn existerar på grund av värderingarna, säger värdefilosof Antti Kylliäinen.

Samhällets värderingar är en del av demokratin, som två sidor av samma mynt. De berättar vad medborgarna anser vara viktigt.

– Samhällets enda egentliga uppgift är att se till att dessa demokratiskt fastställda värderingar förverkligas. I den meningen är värderingarna allt i allo för det demokratiska samhället. Till exempel uppbär samhället skatter och skapar arbete för förverkligandet av värderingarna.

Kylliäinen tror att medborgarna värdesätter den offentliga sektorns arbete. Enligt honom verkar samhället däremot närmast värdesätta sådant arbete som är vinstbringande. Detta märks till exempel genom att välfärdsområdena har tvingats till så stora besparingar att man i stor utsträckning har tvingats säga upp personal.

– Beslutsfattarna borde förstå att samhället är beroende av det offentliga arbetet. Den privata sektorn är ju till för att bringa vinst åt sina ägare. Detta är fallet även om tjänsten till exempel är produktion av hälso- och sjukvårdstjänster. Målet är ändå viktigare än medlen.

Finland har tappat sina värderingar

Det är problematiskt att tala om det finländska samhällets värderingar. Enligt filosof Antti Kylliäinen vet vi inte vilka det finländska samhällets värderingar är. De finns inte listade eller uppräknade någonstans.

När värderingarna inte har lyfts fram och namngetts är det omöjligt att se till att den offentliga sektorn fokuserar på rätt saker, dvs. att förverkliga samhällets värderingar. Enligt Kylliäinen märks detta på många sätt. Till exempel enligt en enkät som nyligen publicerades mår en stor del av ungdomarna dåligt, och förväntar sig inget gott av sitt liv.

– Välbefinnande är inte längre ett sådant värde som samhället strävar efter att förverkliga.

Utöver välbefinnande kan bildning anses vara ett annat värde som är lika självklart. Till bildningen hör exempelvis en ordentlig läsförmåga. Trots detta vet vi att cirka en femtedel av de unga som avslutat grundskolan inte kan läsa ordentligt.

När samhället inte känner till sina värderingar, blir pengarna rättesnöret enligt Kylliäinen. Beslutsfattarna ser alla samhällsfrågor som ekonomiska frågor.

Om ekonomin sackar efter ska man ha råd till värderingar

Antti Kylliäinen anser att politiker motiverar nedskärningarna i den offentliga sektorn med att om ekonomin inte är i skick har man inte råd med värderingar. 

Kylliäinen anser att sanningen är den motsatta. Om medborgarna inte har förtroende för att värderingarna förverkligas fungerar inte heller ekonomin, eftersom människor inte längre vågar konsumera. 

– Förtroende är ett centralt värde i det finländska samhället. När det förloras avstannar ekonomin omedelbart.
Enligt Kylliäinen ger olika undersökningar gång efter annan som resultat att finländarna skulle vara beredda att betala mer i skatt om de skulle kunna lita på samhällets tjänstelöfte. 

Ofta väljer dock beslutsfattarna antingen att köra ner offentliga tjänster eller att överlåta dem att skötas av företag, eftersom de tror att de åstadkommer besparingar.

Antti Kylliäinen anser emellertid också att det finns gränser för användningen av offentliga medel. Till exempel har den medicinska utvecklingen även tagit fram behandlingar som ger liten nytta.

– Det viktigaste är att samhället ombesörjer det som är viktigast för människors hälsa och välbefinnande samt även för den egna framtiden, och därför behövs det prioritering. 

Men den ska göras i enlighet med samhällets värderingar.

Antti Kylliäinen

Yrke: Etiker och värdefilosof. 
Utbildning: teologie doktor
Aktuellt: Talar på KT:s arbetsgivardagar i Helsingfors den 6–7 maj 2026, där temat är det offentliga arbetets värde.