Det är ett faktum att utgifter måste skäras ner då servicebehovet och andra kostnader ökar snabbare än inkomsterna. KT:s aktualitetsenkät som publicerades i mars talar sitt eget språk om sparbehoven i kommunerna och välfärdsområdena.

Många social- och hälsovårdstjänster har förbättrats, men de regionala skillnaderna är stora.

Ekonomin behöver balanseras, men hur? I Jyväskylä stad beslutade man sig för att fråga efter idéer och åsikter av dem vars tjänster påverkas av besparingarna. 

Förhandlingarna inom kommun- och välfärdssektorn inleddes lugnt i mars, men KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas om någon vet att allt möjligt kan hända.

– Det är länge sedan vi har haft en enkel förhandlingsrunda, påminner hon om realismen.

Bland annat så beskrivs den nya verkställande direktören; som en realist.

Så mycket som 71 procent av arbetsgivarna inom kommun- och välfärdssektorn anser att produktiviteten inom den offentliga sektorn ökar genom att artificiell intelligens används. Dessutom bedömer 75 procent att AI helt klart kommer att förändra arbetsuppgifterna och sättet att arbeta i deras organisation under de följande fem åren.  

Kommunernas personalutgifter uppgick år 2024 till cirka 11,5 miljarder euro och välfärdsområdenas till 13,7 miljarder.

Det har fått många att undra om vi har råd med vår nuvarande välfärdsstat.

Jag bytte jobb och delvis bransch då jag fått barn, vid över 35 års ålder. Jag var ingen nybörjare, men nog en novis i ett nytt yrke. Det var mycket nytt att ta in på jobbet; hemma väntade de små tvillingarna.

I många kommuner fördes därtill samarbetsförhandlingar i samband med att den nya organisationen byggdes upp. Datasystemen krånglade också.