Deltidsarbetets popularitet som helhet har knappt ändrats inom kommunsektorn under de senaste nästan 20 åren. År 2003 arbetade 12,3 procent av kommunsektorns arbetskraft deltid. År 2020 var andelen 13,8 procent.

Det har blivit vanligare att kommunerna och samkommunerna anställer arbetskraft i arbetsavtalsförhållande. I gengäld har andelen anställda i tjänsteförhållande minskat. I lagstiftningen har användningsområdet för tjänsteförhållanden begränsats genom ändringar av både 1995 och 2003 års kommunallag.  

I Borgå liksom annanstans i Finland har skolstrukturen förnyats under de senaste åren. Detta knyter an till en revidering av ledningen inom skolväsendet.

När det i slutet av Sipiläs regeringsperiod framgick att den dåvarande vård- och landskapsreformen inte skulle bli färdig, beslutade man i Egentliga Finland att fortsätta förberedelserna för reformen frivilligt utan nya förvaltningsstrukturer.

Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre har ändrats. Ändringarna gäller personaldimensioneringen inom boendeservicen med heldygnsomsorg och den långvariga institutionsvården samt användningen av bedömningsverktyget RAI.

Den kommunala ekonomin, som redan var i dåligt skick, drabbades ytterligare av de extra kostnader som coronapandemin medförde. Pandemin förändrade också rutiner.

Eftersom de frågor som förhandlingarna gällde var omfattande och svåra, präglades förhandlingarna av ett ständigt hot om kris och förflyttning av avtalsuppgörelsen till hösten.

I lagen om grundläggande utbildning har det införts en möjlighet att genom kommunspecifika beslut övergå till undervisningsarrangemang som utnyttjar distansförbindelser. Möjligheten gäller åtminstone fram till slutet av år 2020.

Regeringen motiverade ändringen med att tröskeln för en riksomfattande undantagslagstiftning är mycket hög.

Till följd av lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft hösten 2018 fick daghemmen en ny uppgift, socionom inom småbarnspedagogik. 

Regeringen eftersträvar sysselsättningsåtgärder, vars sysselsättningseffekt under regeringsperioden är 80 000 fler sysselsatta. Med de åtgärder som man beslutat om i höstens budgetmangling eftersträvas 31 000–36 000 fler sysselsatta, inklusive de tidigare utförda åtgärderna för ökad sysselsättning.