Det var februari. Jag sade att välfärdsområdena kom i gång för drygt en månad sedan. Man kommer nog att få vård fortare, men inte riktigt genast.

En gemensam syn på hur produktiviteten kan stärkas och arbetsinsatsen ökas ger den kommande regeringen ett bra urval metoder att främja verksamhetsförutsättningarna för vår välfärdsstat.

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet vid årsskiftet. Nu i början har det förekommit problem i för alla system fungerar inte ännu optimalt i de nya organisationerna.
Mitt den enorma vårdreformen är det bra dra sig till minnes varför reformarbetet över huvud taget sattes i gång, säger Ilkka Luoma, direktör för Pohde, Norra Österbottens välfärdsområde. 

Ritva Nyberg, direktör för bibliotekstjänsterna i Esbo, har arbetat cirka 30 år i olika uppgifter på bibliotek. Hon berättar att hon alltid har upplevt att biblioteksarbetet är betydelsefullt.

Att Finland är världens lyckligaste land kan vi till stor del tacka det arbete som utförs i kommunerna och välfärdsområdena. Det bedömer Niilo Hakonen, som är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling på KT. 

I detta nummer av KT-lehti beslutade vi ta itu med sysselsättningen. Temat är aktuellt, eftersom kommunerna bereder en stor AN-reform som sker vid årsskiftet 2025. Samtidigt kämpar regeringen med att höja sysselsättningsgraden.

Arbetskraftsbristen är störst i kommun- och välfärdssektorerna. Det försvårar produktionen av lagstadgad basservice betydligt. Regeringsprogrammet noterar detta och föreslår flera lösningar. Nu måste åtgärderna konkretiseras snarast möjligt.

I Södra Karelen har samarbetet i sysselsättningsfrågor varit omfattande redan länge. Enligt förändringsledare Johanna Ilmoni var det en orsak till att landskapet inte gick med i kommunförsöket.
– Vi upplevde inte att vi missade något utan kommunförsöket.