KT:s och de kommunala organisationernas gemensamma mål vid förhandlingarna var att konkurrenskraftsavtalets effekter ska vara kostnadsneutrala för den kommunala ekonomin.

Överenskommelserna om den andra delperioden i sysselsätt- nings- och tillväxtavtalet och de åtföljande kommunala avtalen sätter ramar för den kommunala ekonomin. Förhandlingarna om ett samhällsfördrag, som har ännu större ekonomisk betydelse, är på slutrakan och arbetsgivarnas intressen i pensionsreformen har bevakats i lagberedningen.

I avtalet ingår också en överenskommelse om att främja lokala avtal och förbättra omställningsskyddet.

En trepartsarbetsgrupp behandlar som bäst ett lagutkast om lokala avtal utgående från utredaren Hietalas rapport.

Löntagarnas centralorganisationer har ställt som ett villkor för de återupptagna förhandlingarna om ett samhällsfördrag att huvudlinjerna för lokala avtal ska dras upp i samband med förhandlingarna.

Avsikten var att i avtalen år 2018 övergå till en så kallad finländsk modell där kostnadstaket för arbetsmarknadsförhandlingarna skulle bestämmas främst enligt den öppna sektorns och exportbranschernas konkurrenskraft. Varje avtalsbransch skulle förhandla självständigt om fördelningen av kostnadseffekten branschvis.

När de nya områdena bildas står vi inför den största överlåtelsen av rörelse som genomförts i Finland. Till de nya områdena överförs fler än 200 000 kommunalt anställda och arbetskraftskostnaderna uppgår till cirka 10 miljarder euro per år.

Den ekonomiska tillväxten håller på att gå nästan på minus i år igen och arbetslöshetssiffrorna har stigit oroväckande snabbt. Det räcker inte längre med enbart invanda arbetsmarknadsuppgörelser för att lösa problemen med konkurrenskraften, sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Nu behövs det en fem procents sänkning av arbetskraftskostnaderna.

När centralorganisationerna nått en uppgörelse förhandlar KT och huvudavtalsorganisationerna om tillämpningen inom kommunsektorn före utgången av juni.

Borgs och Vartiainens rapport framhåller att en av de viktigaste förutsättningarna för att Finland ska kunna ta sig ur den ekonomiska krisen är att arbetskraftskostnaderna stiger långsammare än i det övriga euroområdet under flera års tid.