Hälsocentraler läggs ner, personal permitteras, samarbetsförhandlingar inleds. I nyheterna har det under den senaste tiden knappt sagts några positiva ord om välfärdsområdena.

Enligt lagförslaget om bevakningen av kommunernas och landskapens arbetsgivarintressen ska KT bli nationell arbetsgivarorganisation för inte bara kommunerna och samkommunerna utan också för landskapen. Också företag och stiftelser där kommunerna och landskapen har bestämmande inflytande kan då bli medlemmar i Kommun- och landskapsarbetsgivarna KT.

Lejonparten av besparingarna berodde på naturlig avgång, omorganisering av arbetsuppgifterna, nya arbetsrutiner och effektivisering av funktioner. Besparingar uppnåddes också genom att man minskade rekryteringen, anställde färre vikarier och visstidspersonal, lämnade tjänster obesatta och tillämpade strängare förfaranden med rekryteringstillstånd. Också ledigheter utan lön gav besparingar.

I samband med vård- och landskapsreformen delas det ut mycket makt och pengar, men också välavlönade jobb. Enligt professor Ari Salminen bjuder reformen också på en utmärkt möjlighet att utarbeta goda etiska spelregler för både landskapskoncernerna och kommunerna som ändrar skepnad.

Personaldirektören för Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Juha Jääskeläinen tog i början av året över förberedelserna inför förflyttningen av personal i anknytning till vård- och landskapsreformen. Hans arbetsplats byttes till Norra Österbottens förbund där Jääskeläinen arbetar tre dagar i veckan. I kärngruppen ingår fem andra personer utöver honom.

Det är ändå fråga om en temporär lösning för att trygga avtalsrätten och anställningsvillkoren tills parterna kommit överens om ett nytt avtals- och förhandlingssystem för kommunerna och landskapen. Genom arrangemanget får arbetsgivarna möjlighet att under övergångsperioden hålla kvar den nya arbetsgivarorganisationen inom de kommunala avtalens tillämpningsområde.

Riktlinjen påverkades starkt av EK:s beslut att sluta med de centrala löneuppgörelserna.