Kommunarbetsgivarnas och de kommunala huvudavtalsorganisationernas gemensamma rapport ”Rapport om distansarbete och dess utnyttjande inom kommunsektorn” utkom i början av april. På grund av coronakrisen övergick över en miljon arbetstagare i mitten av mars till distansarbete och merparten av barnen och ungdomarna inledde skolgång och studier på distans.

I mars förde coronapandemin en stor del av arbetstagarna till hemkontoren. Pia Lappalainen, docent inom prestationsledning, bedömer att distansarbete delar människorna.

Arbetsgivaren bestämmer som arbetsledare vad, var, när och hur arbetet utförs. Arbetsgivaren bestämmer på grundval av sin direktionsrätt bland annat om arbetsuppgifter, stället där arbetet utförs och arbetstider om inte arbetstagarens arbetsavtal begränsar denna rättighet. 

Finansieringsunderskottet i förhållande till den fastställda budgeten i Päijänne-Tavastlands samkommun för välfärd är cirka 40 miljoner euro i år. Summan kom inte som någon överraskning för Marina Erhola, som blev samkommunens verkställande direktör i somras.

Eftersom cirka hälften av kommunernas och samkommunernas utgifter är personalkostnader måste man i svåra ekonomiska situationer också se över personalkostnaderna.

Oenigheten gällde arbetstidsformen för avdelningssekreterarna vid ett hälsocentralsjukhus.
Avdelningssekreterarna arbetade på hälsocentralsjukhusets patientavdelning och man tillämpade allmän arbetstid på dem. I tvisten var det fråga om huruvida man på dessa avdelningssekreterare ska tillämpa byråarbetstid enligt AKTA kap. III § 8 eller allmän arbetstid enligt § 7.

KoHo är en av kommunsektorns tre huvudavtalsorganisationer. Uppsägningen gäller samtliga parter, även om bara en av parterna säger upp huvudavtalet. Det här innebär att endast vissa bestämmelser i huvudavtalet tillämpas efter att uppsägningstiden gått ut, fram till att ett nytt huvudavtal träder i kraft.

Den kommunala ekonomin är exceptionellt svag. Obalansen mellan inkomster och utgifter är exceptionellt stor. De preliminära bokslutsuppgifterna för 2019 är de sämsta sedan det nuvarande bokslutssystemet togs i bruk och dyster läsning om det verkliga läget i kommunerna. Skatter höjs, skulderna ökar och anpassningsåtgärderna fortsätter.

Den tyngst vägande faktorn är den kommunala ekonomin och dess skrala tillstånd. Kommunerna, städerna och de samkommuner som de bildat har alla ont om pengar. Traditionellt har det förts mycket få samarbetsförhandlingar inom kommunsektorn, men förra året tvingade den ekonomiska situationen fram användningen av dessa metoder i en osedvanlig omfattning.

Jämsä stads utvecklingschef Hannele Rahkonen säger rakt ut att staden har satt som mål att förbättra arbetsproduktiviteten. 

– Vi får alltså säga högt ordet arbetsproduktivitet. Det enda fungerande sättet att främja den är att värna om medarbetarnas välmående. Det går också bra att tala om välbefinnande och pengar i samma mening.