Teman

Ett förhandlingsresultat om en central arbetsmarknadsuppgörelse uppnåddes mot alla odds. Den finska ekonomins störtdykning och de dystra utsikterna för den offentliga ekonomin fick parterna till slut att bli mogna för ett centralt avtal, som visserligen hade underbyggts redan från början av året.

Den försämrade ekonomin tvingar allt fler kommunala arbetsgivare att anpassa sina arbetskraftskostnader. Enligt KT:s utredning bedömer man att personalutgifterna måste minskas med över 600 miljoner euro i år, vilket är cirka 3 procent av de totala arbetskraftskostnaderna.

Högsta domstolen gav i februari 2013 två avgöranden som gällde förhållandet mellan tillämpningen av Tehy protokollet och tillämpningen av AKTA. Bägge talan förkastades och enligt avgörandena hade arbetsgivaren inte gjort sig skyldig till lönediskriminering.

Nyckelfrågorna för en god ledning är ledningens effekter på serviceresultaten och på personalens arbetslivskvalitet.

Arbetshälsan bör ledas strategiskt eftersom den påverkar organisationens personalkostnader, resultat och i sista hand hur väl organisationen lyckas i sin primära uppgift.

De sonderingar för att få till stånd en central arbetsmarknadsuppgörelse som gjordes på begäran av Katainens regering ledde inte till resultat. Med tanke på sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin hade en central och förenklad arbetsmarknadsuppgörelse varit motiverad.

Vid arbetstidsplaneringen lönar det sig att beakta arbetstoppar och periodiska variationer i mängden arbetsuppgifter. Med ett schema för utjämning av arbetstiden kan arbetsgivaren sätta in personalen på rätt plats i rätt tid.

Katainens regering bad arbetsmarknadens centralorganisationer ge förslag om hur karriärerna kunde förlängas och arbetstillfällena ökas. I samband med det inledde man diskussionerna om den kommande arbetsmarknadsuppgörelsen trots att exempelvis de kommunala kollektivavtalen gäller ännu i ungefär ett år.

I kommunalvalet valdes nya kommunala beslutsfattare som också ska företräda kommunen som arbetsgivare. Kommunsektorn är landets största enskilda arbetsgivarsektor som för närvarande har cirka 441 000 anställda. Under de kommande åren är utmaningarna inom arbetsmarknads- och personalfrågorna av flera orsaker stora också på kommunal och regional nivå.

De närmaste åren kommer kommunsektorn i stor omfattning att behöva ny och kunnig arbetskraft på grund av pensionsavgångarna och den åldrande befolkningen. Enligt arbets- och näringsministeriets översikt behövs det 20 000 nyrekryteringar enbart inom social- och hälsovårdssektorn. Ny personal behövs framför allt inom social- och hälsovårdsområdena, men också inom undervisningsområdet och det pedagogiska området.

Den största dragkampen i regeringens budgetmangling gällde personaldimensioneringen inom dygnetruntvården på institutioner för äldre. Förnuftet segrade till slut och tillsvidare blir det inga bindande dimensioneringar om alla kommuner lyckas uppnå den rekommenderade nivån på 0,5 vårdare per klient fram till 2015.

Enligt regeringsprogrammet ska personalens omställningsskydd i kommunreformen behållas på samma nivå som i den gällande lagstiftningen. KT anser dock att detta inte är ändamålsenligt.