Kompetensen är viktigast, inte modersmålet

Av Helsingfors stads anställda talar 9,7 procent något annat språk än finska eller svenska som modersmål. I september 2023 arbetade 1 039 arbetstagare med annat språk inom Helsingfors småbarnspedagogik. Endast inom servicehelheten sjukhus, rehabilitering och omsorgstjänster arbetade det fler anställda med främmande språk.

Flerspråkighet påverkar inte arbetsgemenskapen, åtminstone inte enligt daghemsföreståndare Anssi Manninen. Han urskiljer inte anställda på basis av deras modersmål.

– För oss är flerspråkighet en mycket alldaglig sak. Arbetsspråket är finska, och det som förenar oss är att vi vill arbeta med barn, säger han.

Manninen leder tre daghem i Nordsjö i Helsingfors. Förutom de inhemska språken har hans medarbetare estniska, ryska, turkiska och somaliska som modersmål. Språkkunskaperna kommer till nytta, eftersom det bor många invandrarfamiljer i området.

I daghemmen som Manninen leder finns det i nuläget cirka 130 barn. Av dem talar 60 procent något annat språk än finska eller svenska som modersmål.

Långsammare tal och enklare ord

Enligt Anssi Manninen behövs det inga särskilda färdigheter för att leda en flerspråkig arbetsgemenskap. Det förväntas dock att de anställda vid daghemmen ska ha hyfsade kunskaper i finska. En del av de anställda med främmande språk talar finska på modersmålsnivå, medan andra har en lägre kunskapsnivå. 

– När man talar med dem behöver man fundera på ordvalet och hur snabbt man talar, framför allt då man talar om svårare, pedagogiska ämnen.

Det gör inget, tycker Manninen. Han tycker att det är naturligt att hjälpa anställda att förstå.

– Men arbetstagaren har också ansvar för att fråga om hen inte förstår allt.

”En arbetstagare kan vara kompetent utan fullständiga kunskaper i finska.”  
 

Anssi Manninen, daghemsföreståndare

Anställda ska ta initiativ

Anssi Manninen anställer gärna en arbetstagare som inte talar så bra finska, om arbetstagaren annars är kompetent. 
Det besvärliga är att på de daghem som han leder talar merparten av barnen inte heller finska som modersmål. En del barn får sin första kontakt med finska språket på dagis.

– Det är önskvärt att de vuxna talar åtminstone en relativt god finska så att de föregå med språkligt exempel för barnen.

Om alla barn skulle tala finska, skulle svaga språkkunskaper hos arbetstagarna inte vara någon större olägenhet.
Manninen har anställt arbetstagare som är bra på sitt jobb, men som bör förbättra sina språkkunskaper. Anställda lär sig finska i arbetet om de vill lära sig och satsar tid på det.

Språkutbildning för anställda

Helsingfors stad har nyligen inlett ett försök där en del av de anställda vid daghemmen erbjuds möjlighet att studera finska. Utbildningen hålls två och en halv timme per gång en gång i veckan under cirka tre månader.

Utbildningen sker på arbetstid och fokuserar på att anställda särskilt ska lära sig den terminologi som används inom småbarnspedagogiken. Daghemsföreståndaren överväger vem som har behov av utbildningen och föreslår den för de anställda. 

Anssi Manninen har fyra medarbetare som deltar i utbildningen. I början av oktober när intervjun hålls har utbildningen hållits en gång.

– Jag har diskuterat med två anställda om erfarenheterna, och de var mycket imponerade. De sade att utbildningen behandlar precis rätt saker.

Manninen hoppas att försöket får en fortsättning. Han tror att arbetskraftsbristen inom småbarnspedagogiken skulle kunna underlättas bland annat genom att anställda får stöd av arbetsgivarna i inlärningen av finska.

”Om det blir problem beror det inte på språkkunskaperna, utan på något annat.”
 

Anssi Manninen, daghemsföreståndare

Översättningsprogram till vårdnadshavare

På Helsingfors daghem tas det numera större hänsyn till flerspråkiga klienter än för några år sedan. Enligt Anssi Manninen märks detta på så sätt att den viktigaste informationen skickas ut förutom på finska och svenska även på ryska, arabiska och somaliska.

Vid möten med vårdnadshavarna är det även möjligt att använda tolk då mötet är avtalat i förväg.

– Det förekommer förstås många vardagliga situationer då det inte är möjligt att använda tolk. Då tar vi hjälp av bilder, gester och Google Översätt.

Manninen känner inte till att det skulle ha uppstått några missförstånd med vårdnadshavare till följd av bristande språkkunskaper. 

Tips till kollegor

På de daghem som Manninen leder har det inte utarbetats några anvisningar för arbete på en flerspråkig arbetsplats. Han anser att det inte behövs några anvisningar, eftersom likabehandlings- och jämställdhetsplanerna omfattar situationer som följer av olika modersmål.

Manninen uppmanar att man ska förhålla sig öppen till arbetstagare, vars kunskaper i finska eller svenska inte är fullständiga. Språkkunskaper ska inte tillåtas bli ett hinder vid lönesättning.

– En arbetstagare kan vara kompetent utan fullständiga kunskaper i finska.

Enligt Manninens erfarenhet orsakar flerspråkighet ingen friktion mellan anställda.

– Om det blir problem beror det inte på språkkunskaperna, utan på något annat.  

Helsingfors anställer lärare från Spanien till daghemmen

I huvudstadsregionen råder en svår personalbrist inom småbarnspedagogiken. Helsingfors stad går in för att lösa problemet genom att rekrytera daghemspersonal från utlandet nästa år. 

I försöket rekryteras 5–8 lärare inom småbarnspedagogik från Spanien, där utbildningen av lärare inom småbarnspedagogik i hög grad motsvarar den finländska examen för lärare inom småbarnspedagogik. 

Lärarna anställs till svenskspråkiga daghem. De som rekryteras inom pilotförsöket avlägger en språkutbildning i svenska på cirka ett halvt år i sitt avreseland, och utbildningen fortsätter i Finland vid sidan av arbetet på arbetsgivarens bekostnad.

De som rekryteras erbjuds även praktiskt stöd för flytten till landet.