Ett gott arbetsklimat tilltalar unga

Arbetsgivarna och de närmaste cheferna måste förhålla sig till unga arbetstagare på ett helt annat sätt än till kolleger i den äldre generationen, säger socialservicedirektör Anu Salonen i Kymmenedalens välfärdsområde.

– Ledningen, och uttryckligen den dagliga ledningen, samt satsningar på arbetsklimatet har en särskilt stor betydelse för de unga.

I Kymmenedalens välfärdsområde har man beslutat att satsa särskilt på unga arbetstagare. För att arbetsplatserna inom social- och hälsovården ska vara attraktiva för unga är det viktigt att erbjuda inlärnings- och utvecklingsmöjligheter och möjliggöra karriärvägar och flexibilitet i arbetet.

Särskild vikt fästs vid att stärka kompetensen och stödja den närmaste ledningen. Som exempel på utveckling av ledarskapet lyfter Salonen fram de modeller som tagits fram inom hemvården och boendeservicen.

– Hemvården fokuserar på att förbättra vardagslivet. Om de dagliga kärnuppgifterna i arbetet inte fungerar, trivs de anställda inte och klarar inte av sitt arbete. Vi har till exempel satsat på verksamhetsbaserad planering, såsom ruttoptimering. En viktig del av modellen är också kommunikationen, säger Anu Salonen.

"De unga är alltmer intresserade av olika utbildningar som erbjuder fördjupad kunskap.”

Anu Salonen,

socialservicedirektör

Inom boendeservicen har arbetsskiftsplaneringen och samordningen av verksamheten koncentrerats till särskilt utsedda resursplanerare. I och med reformerna har arbetskraftsläget inom hemvården förbättrats betydligt enligt Salonen. För ett och ett halvt år sedan fanns det över hundra lediga platser, nu är de bara några tiotal. Många enheter inom boendeservicen har redan tillräckligt med personal, i en del av dem finns det fortfarande en hel del obesatta platser.

Bland de nya arbetstagarna är många nyutexaminerade närvårdare. En del har övergått från andra uppgifter, en del har kommit via läroavtal. De flesta av de nyanställda är unga.

Enligt Salonen har också andra faktorer bidragit till det förbättrade arbetskraftsläget i Kymmenedalens välfärdsområde, såsom löneharmoniseringen i Kymmenedalens samkommun för social- och hälsovårdstjänster. Lönen för närvårdare inom hemvården är för närvarande något över 2 600 euro, vilket har gjort arbetet mer attraktivt.

Arbetets innehåll viktigare än befordran

Utöver den närmaste ledningen är arbetets innehåll viktigt för de unga.

– Nu vill man ha variation och kunna utvecklas i sitt arbete. Det är ibland svårt för oss äldre att inse att unga människor inte vill tänka sig att det jobb de nu kommer till ska bestå fram till pensioneringen, vilket kanske var vår önskan när vi började arbeta, säger Anu Salonen.

Inom det sociala området vill många utveckla sig själva som sakkunniga, i stället för att bara sträva uppåt i arbetshierarkin.

– De unga är alltmer intresserade av olika utbildningar som erbjuder fördjupad kunskap. Förhoppningen kan till exempel vara att specialisera sig på ett visst område, till exempel juridiska frågor som rör socialt arbete.

Det är också möjligt att variera arbetets innehåll genom arbetsrotation, även om det är svårt att ordna det i vissa uppgifter enligt Salonen.

Introduktion i arbetet viktig

Också chefsöverskötaren Mari Kuusisto konstaterar att unga arbetstagare är annorlunda än vad de var exempelvis för tjugo år sedan. Typiskt är till exempel att många av de unga inte vill ha fast arbete genast efter att de utexaminerats.

– När man ännu inte har familj eller bostadslån vill man leva friare och till exempel arbeta deltid. Arbetsläget är så bra att de unga kan lita på att de alltid hittar ett nytt jobb. Sommaranställda vill inte arbeta hela sommaren, utan de vill också ha semester.

Kuusisto säger är det viktigt att se till att unga arbetstagare får ordentlig introduktion i arbetet. Man måste försäkra sig om att den unga arbetstagaren inte ges uppgifter som han eller hon inte klarar av. Mentorsverksamhet och möjligheten till arbetshandledning hjälper den unga att klara av arbetet. Arbetstagaren måste också känna sig hörd. För detta har Kymmenedalens välfärdsområde regelbundna chefssamtal.

Visstids- och deltidsanställda, inklusive vikarier, ska tas med i den verksamhet som främjar arbetshälsan och erbjudas personalförmåner som främjar välbefinnandet i arbetet på samma sätt som fast anställda.

– På det hela taget bör arbetsklimatet vara diskussionsinriktat, inkluderande och involverande, säger Kuusisto.

Men hur skapar man en trevlig arbetsgemenskap som uppskattas av de unga? Kuusisto har åtminstone en metod som det enligt henne lönar sig att ta till: att placera de anställda så att alla har kolleger i sin egen ålder.

Arbetstagarnas ork måste stödjas

Mari Kuusisto betonar vikten av att slå vakt om de unga arbetstagarnas ork i arbetet. Ansvaret och belastningen får inte vara för stora och man måste satsa på arbetsskiftsplanering. Detta gäller naturligtvis för alla arbetstagare.

– Särskilt de unga uppskattar att ha tid för sitt eget liv. De kan ha många hobbyer och saker på gång och vill att arbetet ska vara flexibelt. Man kan dock inte alltid gå med på allt, så vi har inom enheten kommit överens om hur många önskemål var och en kan framföra. De anställda kan också byta skift sinsemellan.

De närmaste cheferna har en nyckelroll när det gäller att stödja orken i arbetet. Det är viktigt att chefen känner sina medarbetare. Om en arbetstagare befinner sig i en belastande situation i privatlivet, kan arbetet skräddarsys så att det blir lättare.

– Även om det råder stor brist på arbetskraft, lönar det sig att ge möjlighet till att arbeta till exempel halvtid. Det kan rädda arbetstagaren från utmattning. Vi beviljar därför ett stort antal icke-lagstadgade deltidsanställningar. När de unga ofta inte har hunnit tjäna in semester, ger vi ledighet utan lön under sommaren, trots det svåra arbetskraftsläget. All slags flexibilitet är en kvalitetsfaktor på arbetsplatsen, säger Kuusisto.

Samarbete med läroanstalterna lönar sig

Kymmenedalens välfärdsområde samarbetar intensivt med läroanstalterna i regionen, bland annat genom att erbjuda möjlighet till arbetslivsperioder som ingår i studierna. Till exempel kan studerande som studerar till socialarbetare fullgöra all sin praktik på arbetsplatserna inom välfärdsområdet.

Ett samarbetsprojekt pågår med Östra Finlands universitet där välfärdsområdet erbjuder sina egna socionomer en möjlighet att med stöd av arbetsgivaren avlägga grund- och ämnesstudier i socialt arbete. Tilläggsstudierna ger de studerande s.k. vikariebehörighet. Denna praxis har visat sig vara ett bra botemedel mot bristen på socialarbetare.

– Utbildningen blev så populär att vi sedan började få brist på socionomer. Därför startade vi tillsammans med yrkeshögskolan ett program inom vilket våra närvårdare kan studera till socionomer, säger Anu Salonen.

Läroavtalsutbildning och karriärvägar

Samarbetet med läroanstalten beröms också av Maija Kaltakari, kompetensledare vid Kymmenedalens välfärdsområde. I samarbete med läroanstalterna erbjuder välfärdsområdet ett antal arbetstagare en läroavtalsutbildning som utgör en studieväg från närvårdare till sjukskötare och från socionom till sjukskötare.

– Vi erbjuder dem som studerar till omsorgsassistenter ett anställningsförhållande genom läroavtal. En del av dem kan fortsätta att studera till närvårdare och rentav till sjukskötare.

Det mottagande en ung studerande får första gången han eller hon kommer till en enhet sätter sin prägel på hela praktik- eller arbetsperioden. För att det ska finnas tillräckligt med tid för arbetsplatshandledning har Kymmenedalens välfärdsområde ambulerande arbetsplatshandledare som stöder studerandena.

– Det är också viktigt för den som är nyutexaminerad att få känna sig välkommen till arbetsgemenskapen och få tillräckligt stöd och mångsidiga arbetsuppgifter. En trevlig chef och arbetsgemenskap blir allt viktigare för dem som är nya på arbetsplatsen. Folk stannar inte länge på en dålig arbetsplats, betonar Maija Kaltakari.

Kymmenedalens välfärdsområde har också lockat internationella studerande till sina arbetsplatser. Deras arbetsplatshandledning har lösts så att man har strävat efter att placera flera studerande som hör till samma kulturkrets i samma arbetsenhet. På så sätt överskrids inte handledningskapaciteten och de internationella studerandena har stöd av varandra.

En viktig grupp unga arbetstagare är unga i åldern 15–16 år som ännu inte har valt sitt framtida yrke.

– De unga sommarpraktikanterna kan vara våra framtida anställda. När de kommer till oss på sommaren för en månads praktik, försöker vi planera praktikperioden så att de får bekanta sig med många olika uppgifter. Förra sommaren arbetade våra sommarpraktikanter till exempel veckovis inom olika stödtjänster.