Arbetslivsutveckling
4
/2022

Bristen på vårdpersonal kräver flera åtgärder

Bristen på vårdpersonal hotar redan på många håll organiseringen av hälso- och sjukvården. KT anser att det krävs många åtgärder för att underlätta situationen. Här följer de tre viktigaste.

1. Fler närvårdare och sjukskötare måste utbildas

Utbildningen för närvårdare och sjukskötare har utökats och bör enligt KT utökas ytterligare. Antalet äldre i Finland fortsätter att öka samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder minskar. Även om det finns allt fler vårdanställda, ökar antalet personer som behöver vård ännu snabbare.

Bristen på yrkeskunnig vårdpersonal försämrar redan på många håll tillgången till vård, kvaliteten på vården och jämlikheten. Man har exempelvis varit tvungen att stänga vårdplatser för äldre i heldygnsomsorg, eftersom man inte lyckats anställa kvalificerad personal. 

Än så länge har det också funnits tillräckligt med sökande till utbildningarna inom vårdbranschen, trots att det förs en kritisk diskussion om arbetsförhållandena inom branschen i offentligheten. Under de senaste åren har yrkeshögskolornas sjuksköterskeutbildning haft mer än två förstahandssökande och sammanlagt nästan fyra sökande per nybörjarplats.  

Arbetsrelaterad invandring är också något man hoppas på för att avhjälpa bristen på vårdanställda, men det finns många andra grånande nationer som konkurrerar om yrkeskunnig personal. Enligt KT:s uppfattning bör också arbetsrelaterad invandring underlättas och hindren för den undanröjas. 

2. Dimensioneringarna måste bli mindre strikta 

För några år sedan talades det i Finland om en omsorgskris, när det upptäcktes allvarliga försummelser på vissa vårdplatser för äldre. Man försökte lösa problemet genom att lagstifta om en dimensionering av vårdpersonalen.

Genom dimensioneringen av vårdpersonalen bestäms hur många vårdanställda det ska finnas per klient inom heldygnsomsorgen för äldre. Dimensioneringen har skärpts stegvis; först skulle antalet vara 0,5, sedan 0,55 och nu 0,6 per klient. Nästa vår skärps dimensioneringen till 0,7.

KT anser målet vara omöjligt att uppnå. Enligt de siffror som THL publicerade i augusti, skulle det krävas att 3 400 personer anställs inom ett halvt år för att dimensioneringen ska uppnås. Så många nya yrkesutbildade personer finns inte att tillgå, och det finns också behov på alla andra håll inom hälso- och sjukvården.

Man har till och med varit tvungen att stänga vårdplatser för äldre, eftersom kvalificerad personal inte kan anställas. Belastningen sprider sig också till hemvården och jourpoliklinikerna. KT anser att lagstiftningen bör reformeras och att de minutiösa vårddimensioneringarna bör slopas. Åtminstone bör den senaste åtstramningen skjutas upp med flera år.

3. Omsorgsassistenternas arbete måste utökas

På kort sikt kan bristen på vårdpersonal snabbast avhjälpas med omsorgsassistenter, vars arbete inom äldrevården fortfarande kan utökas. Omsorgsassistenterna kan hjälpa äldre till exempel vid måltider, tvättning och utomhusvistelse.

En utvidgning av omsorgsassistenternas roll skulle förbättra den vård och omsorg som klienterna får. Det skulle också förbättra de vårdanställdas välbefinnande i arbetet, eftersom de skulle få koncentrera sig på uppgifter som motsvarar deras kompetens. 

I Finland finns det exempelvis många äldre arbetssökande eller invandrare som av en eller annan orsak inte kan eller vill studera för att avlägga omfattande examina inom vårdbranschen. Arbetet som omsorgsassistent kan lämpa sig till exempel för dem. Utbildningen varar cirka ett år och kan genomföras som läroavtalsutbildning. 

Enligt KT borde välfärdsområdena få överväga hur det är förnuftigast att rikta tilläggsresurserna inom vård- och omsorgssektorn. Välfärdsområdena har den bästa kunskapen om de lokala behoven och ansvaret för att organisera vården. Den statsledda regleringen försvagar välfärdsområdenas möjligheter att utveckla arbetsmetoderna och arbetsfördelningen mellan de anställda. 

Källa: THL och chefekonom Juho Ruskoahos blogg på KT:s webbplats (på finska).

14.9.2022