”Du är välkommen!”

Vilket underbart jobb och vilken underbar lärare!

Så tänkte en sjukskötarstuderande när hon deltog i introduktionsmötet under sin första praktikdag. Hon fick genast upp ögonen för arbetet som sjukvårdslärare.

Ögonblicket blev avgörande. Hon blev senare färdig sjukskötare, men fortsatte studera för att bli yrkeslärare. Många år senare återvände hon till Norra Savolax välfärdsområde för att söka en tjänst som lärare i hälso- och sjukvårdvård.

– Det var härligt att få säga till läraren som handlett praktiken att du har varit en väldigt bra förebild för en ung person som har strävat efter att uppfylla sina drömmar, berättar Minna Taam-Ukkonen, utbildningsdirektör vid Norra Savolax välfärdsområde.

Exemplet visar hur stor inverkan en yrkesmänniska kan ha på en ung anställd. 

– Dagen då en nyanställd kommer till jobbet är viktig. Det är bra att försöka visa den nyanställda att hen är välkommen, säger Taam-Ukkonen.

Första dagen på jobbet

När den nyutexaminerade sjukskötaren Veera Ollilla, 24 år, började arbeta vid Norra Savolax välfärdsområde 2024, kände hon sig genast som en del av arbetsgemenskapen. Anpassningen underlättades av att hon hade gjort sin praktik på samma enhet vid Kuopio universitetssjukhus. Hon trivdes genast.

Trots det var arbetet på uppvakningsavdelningen påfrestande i början. Det var en stor förändring att gå från skolan till ett ansvarsfullt arbete. Ollila funderade på om hennes kompetens skulle räcka till och hur det skulle gå att kombinera fritid och arbete i ett treskiftsarbete där också nattarbete ingick. Det fanns mycket att lära sig under det första året.

– Som ny kan man inte kunna allt. Det tar tid att lära sig, påpekar Veera Ollila.

Lyckligtvis fanns det många saker som gjorde övergången smidigare.

Introduktion säkerställer yrkesskicklighet

Norra Savolax välfärdsområde har gjort mycket för att utveckla introduktionen av nya anställda. En noggrann introduktion är viktig, eftersom den stärker välbefinnandet i arbetet, samhörigheten och också yrkesskickligheten.

Norra Savolax välfärdsområde tar emot nya anställda genom flera steg: inledande samtal, introduktion och mentorskap. 

Introduktionen pågår oftast i några veckor och omfattar grunderna i arbetet. Under det inledande samtalet går man igenom vilken typ av stöd den nya anställda behöver. En nyutexaminerad person kan behöva stöd under en längre period än en mer erfaren person.

– Det är viktigt att beakta de individuella behoven, säger utbildningsdirektören Minna Taam-Ukkonen.

Till introduktionen hör utvärderingar i början och slutet samt att ge och ta emot respons. Centrala ämnesområden för alla anställda inom välfärdsområdet är till exempel arbetsplatsens verksamhetskultur, datasystem och datasäkerhet. Utöver det allmänna introduktionsprogrammet erbjuder välfärdsområdet program som introducerar de anställda i sina yrken.

– Inom välfärdsområdet är introduktionen särskilt viktig eftersom den säkerställer yrkesskickligheten inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet, säger Taam-Ukkonen.

Under introduktionen går man igenom klient- och patientsäkerhetspraxis och den anställdas egen arbetssäkerhet. Det minskar olycksrisken och arbetsbelastningen.

Introduktionen underlättade anpassningen

Sjukskötaren Veera Ollila upplever att introduktionen hjälpte henne att komma in i arbetet som sjukskötare. 
Hon gick först igenom sina tankar med sin chef i ett inledande samtal. Senare fick hon introduktion av två utsedda handledare. Introduktionen pågick i sammanlagt sju veckor. 

Ungefär halvvägs in i introduktionen hölls ett responssamtal. Då frågade chefen Ollila hur arbetet hade gått och om hon behövde mer introduktion. 

Ollila sa att hon behövde mer erfarenhet av patientrummen på uppvakningsavdelningen och hon fick genast arbetspass i de uppvakningsrum hon önskade. Det gjorde henne mer säker i att möta alla olika patientgrupper.

Introduktion i upp till ett år

Om en nyanställd arbetar i mycket krävande uppgifter kan introduktionen ta upp till ett år. Till exempel i operationssalen krävs så gedigen kompetens att introduktionen tar tid.

– Då övergår den anställda stegvis till sina nya ansvarsområden. Det är viktigt att det inte blir för mycket nytt på en gång, utan att den anställda hinner ta till sig det nya innan hen börjar lära sig nästa nya sak, säger Minna Taam-Ukkonen.

Norra Savolax välfärdsområde har också ett separat introduktionsprogram för chefer. 

När introduktionen är slutförd är det dags för mentorskap. Norra Savolax välfärdsområde tillämpar en modell med omfattande mentorskap. Så omfattande att man strävar efter att alla nyanställda som vill ska få en egen mentor. Så har det varit under hela den tid som välfärdsområdet har funnits.

Mentorskapet inleds konkret med att mentorn och adepten gör upp ett avtal om mentorskapet. I avtalet skriver de in tidsplanen och målet för mentorskapet.

Medan introduktionen vanligtvis är en kort period i början av anställningen, kan mentorskapet pågå under en längre tid. 

– Undersökningar visar att mentorskap ökar de anställdas känsla av att höra till arbetsgemenskapen, stärker yrkesidentiteten samt ökar engagemanget för yrket, teamet och organisationen, berättar Minna Taam-Ukkonen.

Mentorskap innebär att en mer erfaren anställd vägleder en ny anställd som är i början av sin karriär. Viktigt är att också tyst kunskap, alltså yrkeskompetens som är svår att sätta ord på, överförs genom mentorsträffarna.

– Nya anställda säger ofta att de har beundrat sin mentor. Jag har i synnerhet hört många berömma sin mentor för sättet de möter patienter på. På det sättet kan man skapa förebilder, när de nyanställda tänker att de också vill bli en sådan läkare eller sjukskötare, säger Taam-Ukkonen.

För Ollila gav mentorskapet resultat

När sjukskötaren Veera Ollila hade varit anställd i ett halvt år, rekommenderade hennes chef mentorskap. Till mentor fick Ollila en annan sjukskötare vid uppvakningsavdelningen, Laura Tuononen. 

I avtalet om mentorskapet skrevs det i enlighet med Ollilas önskemål in att målet med mentorskapet var att utvecklas professionellt. Målen uppnåddes väl, för Veera Ollila upplever att hon har hittat en balans mellan arbete och fritid och har blivit tryggare i sin yrkeskompetens.

Till den yrkesmässiga utvecklingen bidrog mentorssamtalen, som hölls en gång i månaden under ett års tid. När mentorssamtalen antecknades i arbetsskiftsförteckningen, tillät arbetsgivaren att de fördes under arbetstid.

– Till exempel ansvaret i arbetet har varit ett stort samtalsämne för oss. Mentorskapet gjorde det lättare för mig att växa in i yrket, säger Ollila.

Veera Ollilas mentor Laura Tuononen fick gå en dagslång mentorsutbildning som arbetsgivaren ordnade. Under mentorsutbildningen gick man igenom material som mentorn kunde använda som stöd för diskussionerna. Båda i mentorsparet upplever att mentorskapet lyckades bra.

– Förtroende var egentligen det viktigaste för att det skulle lyckas. När personkemin fungerar, kan man diskutera öppet, säger Tuononen.