Ledamöterna i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige drar upp riktlinjer för arbetsgivarpolitiken. Genom sina beslut påverkar de både personalens arbetsförhållanden och kommuninvånarnas tjänster.

Äntligen diskuterar vi vad vi har råd med i Finland. Vi är eniga om att någon ekonomisk tillväxt inte har skett i vårt land på länge. 

Vid Mellersta Nylands välfärdsområde Keusote insåg man att det är bättre att satsa på de anställdas möjligheter till karriärutveckling än att ständigt rekrytera nya arbetstagare. För detta ändamål skapades modellen Minun urani Keusotessa (Min karriär inom Keusote).

Lite tillspetsat kan man säga att där en novis vill ha stöd, önskar en veteran respekt. 

Hollola kommun har skapat ett utvecklingsprogram som stöder personalen i olika skeden av livet. Kommunen beaktar särskilt de unga samt de erfarna arbetstagarna som är i slutskedet av karriären.

En ny permanent lagstiftning om skyddsarbete och avgränsning av stridsåtgärder tryggar kritiska funktioner vid en arbetskonflikt.

I Egentliga Tavastland samarbetar välfärdsområdet med sysselsättningsområdet. För att lyckas behöver samarbetet enligt Mira Sillanpää och Tarleena Rantanen ha ett gemensamt, tydligt mål: kunderna ska få arbete så snabbt som möjligt.

Av kommunernas och välfärdsområdenas verksamhetsutgifter är ungefär hälften personalkostnader. 

KT och huvudavtalsorganisationerna enades i början av maj om anställningsvillkoren och lönehöjningarna för nästan tre år.