Arbetshälsa

Text: Hertta-Mari Kaukonen, Bild: Eeva Anundi

Stresshantering är en konst

Belastning kan inte alltid undvikas. Hur man förhåller sig till stress har stor betydelse, säger neuropsykologen Laura Sokka, som skrivit en bok om stresshantering.

Har du alltid tänkt att man ska undvika stress? Om du svarade ja är du inte den enda. Neuropsykolog Laura Sokka, som har skrivit faktaboken Stressiharha (stressillusionen) om belastning, är av annan åsikt.

Hon påstår att stress inte ska undvikas utan konfronteras.

– Våra stressfärdigheter är föråldrade. När jag skrev min doktorsavhandling om arbetsutmattning ansågs långvarig stress alltid endast vara skadlig, säger Sokka.

Senare förstod hon att saken inte är så rätlinjig.

Ta i bruk stressfärdigheterna

Enligt neuropsykolog Laura Sokka krävs det färdigheter för att konfronteras med stress. Det är viktigt att lära sig att tänka vad stress leder till.

– Tänker du att syftet med stress är att hjälpa dig eller göra dig sjuk? frågar hon.

Sokka påminner om att stress är en naturlig reaktion i kroppen. Det är av nytta för människan att dennes puls stiger i belastande situationer.

Stressen ger också uttryck för vad vi anser vara viktigt. Påståendet baserar sig på att vi inte stressar på grund av onödiga saker, utan på grund av sådant som betyder något för oss.

Ändå talas det främst negativt om stress i vårt samhälle.

– Vår kultur när tanken om att stress är farligt och att man måste undanröja den. Den uppfattningen orsakar fler problem än själva stressen.

Hon påminner om att syftet med stress är att hjälpa oss och skydda vår hälsa. Belastningen visar våra gränser. När vi utsätts för belastning är det ändamålsenligt att vi uppmärksammar den och strävar efter att lösa problemen bakom belastningen.

Vad leder stress till?

I stressiga situationer är det enligt undersökningar till fördel med ett tolerant tankesätt. Så mycket kan var och en göra, fastän man inte i den stunden kan påverka orsakerna till belastningen.

Trots ett accepterande tänkande kan människors upplevelser av ångestfylld stress inte förbises, utan de är sanna. Neuropsykolog Laura Sokka påstår alltså inte att människor endast ska ändra sin attityd i mer positiv riktning. Det handlar också om annat.

Sättet att förhålla sig till stress bör enligt undersökningar granskas ur tre synvinklar. För det första bör man identifiera vad det är som stressar en. Därefter ska stressen accepteras som en svår och besvärlig känsla. Slutligen är det bra att dra nytta av stressen.

– Vad kan du göra för att komma nära sådant som är värdefullt och viktigt för dig? frågar Sokka.

Just stressen kan ge dig svaret.  

Hur ter sig stressledning?

Enligt neuropsykolog Laura Sokka är stressfärdigheter viktiga även för direktörer och chefer.  

Organisationernas chefer kan genom eget exempel visa hur de bemöter stress och söker lösningar på problem.

– Styrkan i ledningens exempel är alldeles enorm. När ledningen genom eget exempel visar hur de konfronterar stress på ett konstruktivt sätt börjar det även märkas i de anställdas hälsa, välbefinnande och samarbete.

När stress behandlas på arbetsplatserna är det viktigt att komma ihåg humaniteten. En del tål belastningsfaktorer bättre än andra.

– Det är viktigt att människor blir sedda, hörda och bemötta, säger Sokka.

Hon tror att arbetsgemenskapen kan minska sjukfrånvaron avsevärt genom att bemöta stress på rätt sätt. Då kan arbetsgemenskapens produktivitet och arbetsklimat förbättras.