Arbetsmarknadsorganisationerna bör ta sitt ansvar
Den ekonomiska tillväxten håller på att gå nästan på minus i år igen och arbetslöshetssiffrorna har stigit oroväckande snabbt. Det räcker inte längre med enbart invanda arbetsmarknadsuppgörelser för att lösa problemen med konkurrenskraften, sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Nu behövs det en fem procents sänkning av arbetskraftskostnaderna.
Supermånader på arbetsmarknaden och i politiken
När centralorganisationerna nått en uppgörelse förhandlar KT och huvudavtalsorganisationerna om tillämpningen inom kommunsektorn före utgången av juni.
Ju större kommun, desto högre lön
I oktober 2014 arbetade 313 direktörer med yrkesbeteckningen stads- eller kommundirektör. Av dem var 105 stadsdirektörer och 208 kommundirektörer. Siffrorna omfattar inte stads- eller kommundirektörer som är tjänstlediga och inte heller biträdande stads- eller kommundirektörer. Uppgifterna ingår i Statistikcentralens statistik Löner inom kommunsektorn år 2014.
Nu behövs beslut
Borgs och Vartiainens rapport framhåller att en av de viktigaste förutsättningarna för att Finland ska kunna ta sig ur den ekonomiska krisen är att arbetskraftskostnaderna stiger långsammare än i det övriga euroområdet under flera års tid.
Förhandlingarna bör tidigareläggas
Om ett fortsatt avtal fås till stånd, förs de kommunala branschvisa förhandlingarna om tillämpningen före utgången av juni enligt avtalet.
Vårdreformen kräver eftertanke
Kommunerna och samkommunerna bör vara beredda på en omläggning av social- och hälsovårdssektorn, även om reformen skjuts upp till den nya riksdagen. Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef vid KT Kommunarbetsgivarna, bedömer att reformen träder i kraft tidigast 2018, dvs. ett år senare än planerat.
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården försvårar rekryteringen av vikarier
Lagen innehåller bestämmelser om beviljande av rätt för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården att utöva sitt yrke och registrering av denna rätt. I lagen finns också bestämmelser om styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer och om tillsynsmyndigheternas uppgifter och arbetsfördelning. Bestämmelserna gäller socialarbetare, socionomer och geronomer.
Vårdreformen omvälver arbetsgivarorganisationerna
Om lagen om ordnandet av social- och hälsovården går igenom kommer den att omvälva servicestrukturen inom den kommunala social- och hälsovården och ge upphov till stora arbetsgivarorganisationer. Social- och hälsovårdspersonalen i primärkommunerna, dvs. omkring 100 000 anställda, övergår i samkommunernas tjänst.
Pensionsuppgörelsen ökar den kommunala ekonomins hållbarhett
Pensionsreformen är central i regeringens strukturprogram. För att Finlands ekonomiska politik ska vara trovärdig är det nödvändigt att genomföra vårdreformen och minska kommunernas uppgifter och skyldigheter på det planerade sättet. Att Akava ställde sig utanför avtalet är beklagligt.
Pensionsuppgörelsen har stor betydelse för kommunsektorn
Arbetsmarknadens centralorganisationer kom redan på våren överens om att pensionsförhandlingarna ska utgå från och ha som mål att den genomsnittliga åldern för pensionering höjs till åtminstone 62,4 år fram till 2025 och att hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin krymps med en dryg procentenhet.