Extra personal anställdes på grund av coronan

KT:s aktualitetsundersökning genomfördes i december 2021. En enkät skickades till alla kommuner och samkommuner i Fastlandsfinland, varav 185 besvarade enkäten. Hos dem som besvarade enkäten arbetar 67 procent av kommunsektorns personal. 

Genom undersökningen som utförs årligen kartläggs kommunernas och samkommunernas personalkostnader under det gångna året och de anpassningsåtgärder som gjorts angående dem samt kommunarbetsgivarnas uppskattning om det kommande året. 

I oktober 2021 arbetade 425 000 löntagare i kommunerna och samkommunerna enligt Statistikcentralen. År 2021 var kommunsektorns sammanlagda personalkostnader uppskattningsvis 22,03 miljarder euro.

Enligt KT:s undersökning ökade personalmängden ifjol tillfälligt med cirka 4 000 personer. Detta beror huvudsakligen på den extra personal som anställts på grund av coronaepidemin. 

Antalet kommunala anställda uppskattas återgå till 2020 års nivå före utgången av 2022. Detta beror dock på hur coronasituationen fortgår detta år.

Samarbetsförhandlingar endast i ett fåtal kommuner

Endast sju procent av de kommuner och samkommuner som besvarade KT:s enkät hade fört samarbetsförhandlingar ifjol.  I år uppskattas antalet samarbetsförhandlingar vara ungefär samma. 

Permitteringar på grund av ekonomiska orsaker utfördes endast i sju av kommunerna och samkommunerna som besvarade enkäten. Permitteringarna berörde 800 löntagare, vilket är 0,3 procent av hela personalen. Den genomsnittliga längden på permitteringarna var 5,4 kalenderdagar. 

Enligt svaren blir endast fyra kommunarbetsgivare tvungna att ta till permitteringar detta år. Permitteringarna gäller i så fall 1 300 löntagare, dvs. 0,4 procent av personalen. 

Uppsägningar på grund av ekonomiska orsaker förekom nästan inte alls ifjol. 116 personer blev uppsagda (0,04 procent av personalen). Uppskattningen för detta år är att 45 sägs upp (0,02 procent). Med anledning av att permitteringarna och uppsägningarna är så få är också deras effekt på personalkostnaderna liten. 

Semesterpenning som utbytesledighet

Avtalsbestämmelsen om byte av semesterpenning till ledig tid blev en permanent avtalsbestämmelse år 2021. Ifjol blev det också mycket vanligare att ta ut semesterpenning i ledig tid. 

Ifjol tog 21 800 eller 7,6 procent av de anställda som besvarade enkäten ut semesterpenning i ledig tid. I genomsnitt togs 8,3 arbetsdagar ut i ledig tid. 

I år uppskattas 15 200 löntagare (5,3 procent) byta ut semesterpenning till ledig tid, i genomsnitt 7,5 arbetsdagar. 
För läkarna har motsvarande avtalsbestämmelse om utbytesledighet funnits i avtalen redan i över 20 år.

År 2021 tog 13 500 löntagare (4,7 %) ut frivilliga oavlönade ledigheter, i genomsnitt 5,5 kalenderdagar. För innevarande år är uppskattningen 10 400 (3,6 %) löntagare och i genomsnitt 5,5 arbetsdagar.

Långsiktig planering med produktivitetsprogram

Anpassning av personalkostnaderna och en noggrann hushållning är en del av kommunernas och samkommunernas målinriktade och långsiktiga ekonomiförvaltning som strävar till produktivitet. Många kommunarbetsgivare vill inte ens tala om enbart sparande. 

Av kommunorganisationerna har 35 procent i detta syfte utarbetat ett separat program för balansering av ekonomin eller höjning av produktiviteten. Dessutom hade 58 procent av kommunarbetsgivarna ett sådant balanseringsprogram i planerna när enkäten gjordes.

Programmen innehåller både åtgärder som innebär nedskärningar i personalkostnaderna och effektivisering och omorganisering av verksamheten samt andra åtgärder som förbättrar resultatet. Förutseende personalplanering och långvariga åtgärder inom ledning av arbetshälsa har också stor betydelse.

Coronastöden minskade behovet av att anpassa utgifter

Regeringens coronastödpaket har medfört önskade ekonomiska lättnader för kommunerna och minskade sparbehovet ifjol. På lång sikt är stödpaketen en tillfällig lösning.

Kommunerna och samkommunerna anpassade personalkostnaderna med 242 miljoner euro ifjol, vilket är 1,1 procent av kommunsektorns personalkostnader. 

I år uppskattar kommunarbetsgivarna en anpassning av personalkostnaderna på 273 miljoner euro. Det är 1,24 procent av personalkostnaderna.  

På traditionellt sätt genomfördes merparten av besparingarna utan permitteringar och uppsägningar också ifjol. Med andra metoder, såsom till exempel genom att effektivisera funktioner, åstadkom man 64 procent av besparingarna. Semesterpenning som togs ut i ledig tid stod för 23 procent och frivilliga oavlönade ledigheter för 9,3 procent.

Mer personal önskas 

Inom kommunsektorn råder det för närvarande brist på kompetent arbetskraft, och detta inverkar redan på tillgången på tjänster och servicenivån.

I enkäten tillfrågades kommunarbetsgivarna: Om det skulle vara ekonomiskt möjligt och det skulle finnas arbetskraft, anser ni att det skulle vara en primär åtgärd att anställa mer arbetskraft eller skulle ni betala lönehöjningar till den nuvarande personalen? 

83 procent av de som svarade angav att de vill anställa mer arbetskraft. I dessa kommuner och samkommuner arbetade 94 procent av den personal som besvarade enkäten. 

17 procent av kommunerna och samkommunerna skulle ha betalat lönehöjningar. I dessa arbetade endast sex procent av personalen i de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten.

I denna arbetskraftssituation ansågs anställning av ytterligare arbetskraft vara den primära metoden, eftersom lönehöjningar inte utökar arbetsinsatsen och inte heller eliminerar arbetsbelastning och utmattning. Mer arbetskraft skulle jämna ut personalens arbetsmängd. 

Förmåner och ersättningar har avtalats lokalt

Av kommunarbetsgivarna angav 40 procent att de under coronatiden har infört olika förmåner och ersättningar. Personalens arbetshälsa stöds genom mångahanda idrotts-, kultur- och rekreationsförmåner samt incitament.

Man har även satsat på vidareutbildning. Lokalt har man avtalat om att betala exempelvis förhöjda ersättningar för utryckning, övertidsarbete, dubbla skift och skiftesbyte. Ersättningar har även betalats till coronavaccinatörer, spårningspersonal, de som gjort vikariat på andra enheter samt annullerat semester. 

Till en del personal har man exempelvis betalat engångsersättningar på 100–200 euro som arvode för ett gott arbete, för att man orkat och varit flexibel i den svåra coronasituationen. 

Observera

1. 40 procent av kommunarbetsgivarna har infört olika coronatillägg, ersättningar eller andra personalförmåner.
2. Merparten av kommunarbetsgivarna anser att personalens arbetsmängd skulle utjämnas av att man anställer mer personal. Enbart lönehöjningar minskar inte på arbetsbelastningen.
3. Få samarbetsförhandlingar och permitteringar, nästan inga uppsägningar alls år 2021.