Betydelsen och värdet av det arbete som utförs i kommunerna och välfärdsområdena måste föras fram, eftersom arbetet exempelvis i daghem, skolor eller inom barnskyddet annars bara visar sig som en utgiftspost. En ny rapport för fram konkreta exempel på värdet av offentligt arbete.

Ville Ojanen är psykolog, neurovetare och arbetslivsutbildare. Han vill lotsa arbetslivet i Finland mot en humant mer hållbar verksamhetskultur. Nyckeln är utveckling av ledarskapet.

Välfärdsområdesreformen belastar personalen i inledningsfasen. Mitt i förändringarna är det bra att minnas att utgångspunkten för reformen är likvärdiga tjänster för alla. Med de gamla strukturerna är det inte möjligt, vi behöver mer radikala förändringar.

I projektet Suomen Suunta har arbetsmarknadens centralorganisationer med stöd av Arbets- och näringsministeriet utarbetat gemensamma policyrekommendationer inför följande regeringsprogram.

Min närstående väntar på en knäoperation och klagade på väntetiden. ”När välfärdsområdena infördes skulle det ju gå fortare att få vård. Det går inte alls fortare!”, löd kommentaren.

Bibliotekens basuppgift är att främja läskunnigheten. Vid sidan om detta har det kommit både symaskiner och vägledning för digitala färdigheter. Biblioteket visar sitt värde då människor blir en del av samhället.

När Mia Lappalainen började som rektor för konstskolan i Uleåborg, satsade hon på att utveckla arbetsklimatet. Hon tror på positivt tänkande och teamarbete.

Sökandet efter lösningar har alltid fört Hyvinges stadsdirektör Johanna Luukkonen framåt och till nya uppgifter. Det viktigaste för Luukkonen är att leda människor, för jobbet sköts ju av människor. Hon anser att ledarskapet i den offentliga sektorn de senaste åren utvecklats i rätt riktning.

Arbetsgivaren handlade inte i strid med kollektivavtalet, när en tjänsteinnehavares lön inte höjdes i samband med en ändring av arbetsuppgifterna. Den lokala arbetsvärderingen indikerade inte att lönen skulle höjas.