KT-vinkeln

Det går inte bra för den offentliga ekonomin i Finland. Enligt Finansministeriets prognos kommer underskottet i den offentliga ekonomin att fördjupas i år och förbli omfattande de närmaste åren. Det är bland annat utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet som ökar underskottet. Regeringen kommer att ha ett drygt arbete balansera statsfinanserna år 2023 som regeringsprogrammet förutsätter.

Förhandlingsrundan har kommit igång men inte utan gnissel. Arbetsmarknadsmodellen har ännu inte hittat sin form i övergången från de inkomstpolitiska uppgörelserna på central nivå till avtal på förbundsnivå. En annan bakomliggande orsak är efterdyningarna av konkurrenskraftsavtalet.

Det nya kommunekonomiprogrammet är dyster läsning om det ekonomiska läget i kommunerna och samkommunerna. De närmaste åren kommer den kommunala ekonomin att vara exceptionellt svag. Enligt prognosen kommer obalansen i inkomster och utgifter att växa.

De förbunds- och branschvisa förhandlingarna kommer att föras under svåra förhållanden med tanke på Finlands ekonomi. De ekonomiska tillväxtsiffrorna har sänkts och den positiva sysselsättningsutvecklingen har stannat av. Hela den offentliga ekonomin inklusive den kommunala kommer fortsättningsvis att vara kärv och ha negativa förtecken. Det syns bland annat i form av allt fler samarbetsförhandlingar.

I skrivande stund är förhandlingarna om regeringsprogrammet på sluttampen i Ständerhuset. Arbetsgruppernas förslag passas in i ramarna för de offentliga finanserna.

Reformerna inom social- och hälsovården har beretts redan i decennier. Det senaste försöket till social- och hälsovårdsreform föll i riksdagen på de sista metrarna av valperioden. En liknande situation hade vi i riksdagen för fyra år sedan. Det blir nu den nya riksdagen och regeringen som får ta itu med att omstrukturera social- och hälsovården.

Arbetsgruppen som utreder sammanslagningen av pensionssystemen föreslår i sin slutrapport att de offentliga och privata pensionssystemen slås samman.

KT:s delegation har godkänt KT:s mål för regeringsprogrammet som finns som bilaga till denna tidskrift. Finlands välfärd bygger på arbete. Därför måste sysselsättningsgraden stiga till minst 75 procent. Återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser behövs också framöver. Regeringens allmänna ekonomiska politik bör stödja en återhållsam inkomstutveckling.

I den offentliga debatten präglas förändringarna och omvälvningarna i arbetslivet ofta av sensationalism och framhävande av extrema alternativ. Tar robotar över alla jobb, hur många arbetsplatser kan helt eller delvis gå förlorade på grund av automation och artificiell intelligens? Förändringar överskattas i allmänhet på kort sikt och underskattas på lång sikt. I vilket fall som helst kommer arbetslivet och arbetsuppgifterna att förändras.

Sipiläs regerings sista budgetförslag för 2019 innehöll inga stora överraskningar. Skattefrågor som ansetts vara besvärliga fick en lösning redan före budgetmanglingen, då KT och de övriga centrala arbetsmarknadsorganisationerna i Arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltning beslutade sänka löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift för 2019.

Trots att det återstår nästan ett år av Sipiläs regering, är förberedelserna inför nästa regeringsprogram redan i full gång i partierna och intresseorganisationerna. Om ett år, efter riksdagsvalet i april, har vi sannolikt en ny regering med ett nytt regeringsprogram.

KT och huvudavtalsorganisationerna har efter svåra förhandlingar kommit överens om nya arbets- och tjänstekollektivavtal för kommunsektorn. Den lösningsinriktade förhandlingskulturen inom kommunsektorn visade sig återigen fungera.