Teemat

KT fastställde en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent som sitt mål för regeringsprogrammet. Regeringen som bildades efter förra valet kom även fram till samma mål. Sysselsättningsgradens betydelse för den finansiella grunden för nationalekonomin och välfärdstjänsterna har ytterligare förstärkts då coronaepidemin försvagat ekonomin och sysselsättningen.

Vid de utdragna avtalsförhandlingarna inom kommunsektorn nåddes slutligen en avtalsuppgörelse efter många om och men. Avtalen undertecknades i mitten av juni. Förhandlingsprocessen pågick i ett år. I slutskedet fördes förhandlingarna på distans i den exceptionella krissituation som coronapandemin förorsakade

Avtalsförhandlingar inom kommunsektorn har förts under hela året. När detta skrivs har vi igen gått in i en avgörande fas i förhandlingarna. Efter att Tehy och Super fällt förlikningsmannens förslag har vi återgått till KT:s och huvudavtalsorganisationernas förhandlingsbord.

Coronaepidemin fortsätter att breda ut sig för varje dag som går. Allt fler människor i Finland och i andra länder får smittan. Nu är det viktigast att förhindra att viruset sprider sig och att trygga vården av dem som insjuknat.

Det går inte bra för den offentliga ekonomin i Finland. Enligt Finansministeriets prognos kommer underskottet i den offentliga ekonomin att fördjupas i år och förbli omfattande de närmaste åren. Det är bland annat utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet som ökar underskottet. Regeringen kommer att ha ett drygt arbete balansera statsfinanserna år 2023 som regeringsprogrammet förutsätter.

Förhandlingsrundan har kommit igång men inte utan gnissel. Arbetsmarknadsmodellen har ännu inte hittat sin form i övergången från de inkomstpolitiska uppgörelserna på central nivå till avtal på förbundsnivå. En annan bakomliggande orsak är efterdyningarna av konkurrenskraftsavtalet.