Jyväskylä satsar på återflyttare
Jyväskylä är känd som en skol- och studiestad. Tusentals unga utexamineras varje år från läroanstalter på andra stadiet och högskolor i staden. De flesta av dem som studerat i Jyväskylä stannar dock inte i staden.
Välkommen till Esbo!
Projektchef Olga Silfver lotsar kompetenscentret KOSKE, som inledde sin verksamhet i början av mars 2021. Centret främjar sysselsättningen av högutbildade esbobor med invandrarbakgrund. För att få delta i tjänsten krävs kunskaper i finska på B1-nivå.
Bristen på vårdpersonal kräver flera åtgärder
1. Fler närvårdare och sjukskötare måste utbildas
Ekonomin i skick och folk i arbete
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT publicerar i september nya mål för regeringsprogrammet inför den kommande regeringsperioden.
Rätt attityd i vardagen
Lyckligtvis växlar livssituationen och inget är för evigt – inte ens förkylningar, och särskilt inte barndomen. Flexibilitet kan också behövas för den som tagit en valp eller tar hand om en minnessjuk anhörig.
Arbetsfred efter svår förhandlingsrunda
Arbetsfredens värde och betydelse framhävdes i den historiskt svåra förhandlingsrundan. Godkännandet av förlikningsförslaget skapar förutsättningar för de nya välfärdsområdena att inleda verksamheten på ett mer kontrollerat sätt vid personalöverföringarna. Den lokala avtalsverksamheten kan nu förberedas med alla fackorganisationer.
Det gamla lönesystemet kan inte längre lappas
Före 1995 baserade sig lönen enbart på yrkesbeteckningen. Till exempel placerade sig lönen för ett köksbiträde i löneklass Y 17–21 och för en jurist i löneklass Y 31–34. Lönerna gick inte att ändra på, även om den anställdas arbete hade blivit exceptionellt ansvarsfullt eller krävande.
Flexibilitet ett trumfkort i rekryteringen
Mika Forsberg, som är sektordirektör för social- och familjeservice i Päijänne-Tavastlands välfärdssamkommun, säger att familjevänlighet har en viktig roll i samkommunens personalstrategi och kommer att ha det också i välfärdsområdets personalprogram.
Juga lockar invånare
Jugas kommundirektör Henri Tanskanen är nöjd med antalet inflyttade till kommunen, även om mortaliteten ser till att folkmängden inte ökar. Ett årligt inflyttningsöverskott på cirka 20 personer i en kommun med 4 500 invånare är ändå ett tal som få kommuner i Norra Karelen kan stoltsera med. Efter 20 år av flyttningsförlust har kommunen nu tagit en ny riktning.