”Unga vill arbeta”

Unga har det bättre än vad man skulle tro utgående från den bild som målas upp i offentligheten. Så sammanfattar Lotta Haikkola, specialforskare vid Ungdomsforskningssällskapet, situationen för unga i Finland. 

– Det sägs ofta att unga har det väldigt dåligt eller att de själva är ett problem. Så är det inte, säger Haikkola.

Hon har forskat om unga i åtta år vid Ungdomsforskningssällskapet. Under nästan hela den tiden har ungdomsbarometern gett liknande resultat om ungas situation. Det har verkat gå bra för dem.

I år skedde dock en liten nedgång. Nu hade de ungas framtidstro försvagats, dvs. andelen unga som såg optimistiskt på sin egen framtid hade minskat. 

Det finns ingen entydig förklaring till det, men Haikkola tror att den försämrade framtidstron bland unga bland annat beror på att det finns många globala kriser och att den ekonomiska situationen i Finland samtidigt är svag. 

Lyckligtvis visar inte alla undersökningar att de ungas framtidstro har rasat. Till exempel enligt Finska vetenskapsakademiens forskningsöversikt Nuorten paikka työelämässä (Ungas plats i arbetslivet) verkar de unga se ljust på sin egen sysselsättning. 

– När det gäller arbetsmöjligheterna har de ungas framtidstro inte försvagats på samma sätt, säger Haikkola.

”Unga är sinsemellan olika. Det är viktigt att komma ihåg.”

Meningsfullt arbete är viktigt för unga

Unga är enligt ungdomslagen personer under 29 år. I lagen om unga arbetstagare definieras unga arbetstagare som personer under 18 år. Enligt Ungdomsforskningssällskapets specialforskare Lotta Haikkola kan man dessutom räkna alla från tonåringar upp till 35-åringar som unga arbetstagare, eftersom de fortfarande befinner sig i början av sin yrkeskarriär.

Vilka förväntningar har då unga arbetstagare på arbetslivet?

– Unga är sinsemellan olika. Det är viktigt att komma ihåg, säger Haikkola.

Vissa vill ha ett vanligt arbete som de kan försörja sig på. Andra vill ha en bra lön. Särskilt för högutbildade kan det vara viktigt att arbetet överensstämmer med de egna värderingarna och ger möjlighet att förverkliga sig själv. Vissa vill kunna bestämma sina egna tider. 

För unga är det också viktigt att arbetet är meningsfullt. Likaså att man upplever sig ha kontroll och att arbetet är självständigt.

– Men vi har inte sett belägg för att unga inte alls skulle vilja lönearbeta. Visst vill unga arbeta. Någon arbetsovilja förekommer knappt alls bland unga finländare, säger Haikkola med hänvisning till forskningsresultat.

Introduktionen är viktig

Bland unga förekommer rätt mycket arbetsrelaterad utmattning och psykiska problem. Forskaren Lotta Haikkola tror att det åtminstone delvis beror på att tempot i arbetslivet har blivit allt högre.

Arbetet har på många håll blivit mer hektiskt än vad det var när tidigare generationer kom ut i arbetslivet.

– En större fråga är vad man kan göra åt saken.

Haikkola tror att introduktion i början av arbetslivet hjälper unga att orka, om den utmattning de upplever är arbetsrelaterad. Haikkola påpekar att en del av problemen beror på annat än arbetet, till exempel hemförhållandena eller hälsan. Då kan rätt slags arbete ge stabilitet i vardagen.

– Jag vill att unga ska erbjudas fast arbete i stället för visstidsanställningar. Det skulle vara viktigt, eftersom kontinuitet i arbetet ger trygghet i början av karriären. Då kan de unga känna tillförsikt inför framtiden.