Henrika Nybondas-Kangas, Laura Lindholm ja Lotta Lax
Avtal

Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef, KT
Laura Lindholm, förhandlingschef, Finland Läkarförbund
Lotta Lax, förhandlingschef, Finlands Tandläkarförbund
Bild: Hanna-Kaisa Hämäläinen/KT

Pilotprojekt för läkaravtalet pågår

Ett nytt lönesystem för läkare och tandläkare testas. Målet är att det nya läkaravtalet som ska tillämpas i landskapen och i landskapsägda bolag ska träda i kraft 2020.

KT Kommunarbetsgivarna, Finlands Läkarförbund och Finlands tandläkarförbund har i juni enats om ett pilotförsök med ett nytt lönesystem för läkare och tandläkare. Det ska testas i tre landskap från oktober 2017 till januari 2018.

Syftet med försöket är att samla in information om hur systemet fungerar och vilka förändringar det medför i lönerna. Försöket kommer inte att påverka de löner som redan betalas eftersom det görs genom en simulering av de nya bestämmelserna och en jämförelse med lönedelarna enligt det nuvarande systemet.

Efter pilotperioden analyserar förhandlingsparterna på riksnivå resultaten och fortsätter med förhandlingar om innehållet i avtalsbestämmelserna. Uppdateringen av läkaravtalets lönebestämmelser kräver samförstånd om de slutliga avtalsbestämmelserna.

Målet är att det nya läkaravtalet som ska tillämpas i landskapen och i  landskapsägda bolag ska träda i kraft år 2020.

Parterna har kommit överens om att ifall de nya avtalsbestämmelserna blir klara redan 2019 kan arbetsgivare av landskapsstorlek ta i bruk bestämmelserna redan före 2020. Det förutsätter ändå ett godkännande från avtalsparterna på riksnivå och ett lokalt avtal.

Varför förhandlar man om ett nytt lönesystem?

 Det nuvarande läkaravtalets lönesystem är splittrat. Så gott som alla arbetsgivare har olika praxis eller lokala avtal. I synnerhet för läkarna inom primärvården har det gjorts många lokala avtal.

Den uppgiftsrelaterade lönen borde i första hand bestämmas enligt arbetets svårighetsgrad. Lokala arbetsvärderingssystem har ändå inte tillämpats i särskilt stor utsträckning eller också har systemet inte uppdaterats.

Belöningsmekanismerna i det riksomfattande avtalet har också koncentrerat löneförhöjningarna till karriärens början. Dessutom har läkarna och tandläkarna tre separata, detaljerade åtgärdsarvodessystem i läkaravtalet. Systemens tidsenlighet är problematisk när branschen utvecklas snabbt.

Personal från tiotals enheter kommer att övergå till landskapskoncernen. År 2020 har den nya arbetsgivarkoncernen möjlighet att komma in i den nya strukturen samtidigt på lokal och riksnivå.

Exempel på bestämmelser som testas

Bärande delar i lönesystemet är lön enligt svårighetsgrad, en individuell lönedel och prestationslön. Lönesystemet som testas är gemensam för läkare och tandläkare. Den individuella, uppgiftsrelaterade lönenivån bevaras genom ett övergångstillägg.

Tanken bakom lönesystemet är att läkarnas och tandläkarnas utveckling i arbetet ska stödjas av löneutvecklingen. I modellen som testas ingår inget arbetserfarenhetstillägg i sin nuvarande form, men i kravgrupperna beaktas att uppgifternas svårighetsgrad ökar med erfarenheten och yrkesskickligheten. De personliga arbetsprestationerna skulle däremot belönas med en individuell  lönedel.

Prestationslönesystemen skulle ersätta flera system som baserar sig på enskilda åtgärder.  Det finns flera typer av prestationer, de vanligaste är patientbesök hos läkaren eller tandläkaren. I systemet som testas försöker man klassificera prestationerna på ett mångsidigare sätt än utgående från de enskilda åtgärderna, bland annat genom att beakta olika faktorer som försvårar vården av patienten.

Ytterligare information

Henrika Nybondas-Kangas

verkställande direktör
Telefon:
+358 9 771 2100
Mobiltelefon:
+358 50 357 4233
E-post:
Henrika.Nybondas-Kangas@kt.fi
Avdelning:
Ledning

Muita artikkeleita aiheesta