Åsikter & synpunkter

Avtalsförhandlingarna för kommunsektorn har inletts. Parallellt med dem kastas 
ställningstaganden om situationen ut i offentligheten. Somligt är avsett för de egna leden medan annat är vapenskrammel.

Kommunsektorn är Finlands överlägset största arbetsmarknad sett till både personalstyrkan och lönesumman. Kommunerna och samkommunerna har ungefär 421 000 anställda. Lönesumman inklusive lönebikostnaderna under året är något över 20 miljarder euro.

Lite äldre människor kommer ihåg att de stött på sådana yrkesutövare som konduktrissor, badare, timmerflottare eller röntgenframkallare. Till samma uppsättning försvunna yrkesbeteckningar hör också telefonister, dvs. växelflickorna, och hissflickor.

Det bästa sättet att minska hållbarhetsunderskottet i den kommunala ekonomin är att få upp sysselsättningsgraden till samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Det bedömer experter på ekonomisk politik i sin rapport som överlämnats till Finansministeriet. Enligt experterna har vi inte råd att gå miste om fördelarna med en återhållsam löneutveckling och konkurrenskraftigare kostnader, som är en följd av konkurrenskraftsavtalet.

Kommunsektorn är en stor arbetsgivare och samtidigt en enorm rekryteringsorganisation. Årligen går 16 000 kommunanställda i pension. Knappa 30 000 anställda är ständigt arbets- eller tjänstlediga, lediga utan lön eller tillfälligt borta från arbetet av andra orsaker. Det behövs nya anställda i deras ställe. En nyanställning är både dyr och tidskrävande.

Valfriheten hör till de besvärligaste och samtidigt också mest kontroversiella delarna 
i det lagpaket för vård- och landskapsreformen som överlämnats till riksdagen. Frågan väcker både rädslor och förhoppningar.

KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer har kommit överens om att de kommunala avtalen tillämpas för en viss tid i landskapen och i kommunsektorns och landskapens bolagiserade verksamhet.

Arbetsmarknadslivet har varit ovanligt färgstarkt under den nuvarande regeringen, och i år har vi med största sannolikhet fler spännande vändningar att vänta.

Om regeringens vård- och landskapsreform blir verklighet kommer det kommunala avtals- och förhandlingssystemet att förändras i grunden. Också KT:s ställning förändras. Förändringen är av en storleksklass som gott kan jämföras med situationen då det kommunala centraliserade avtalssystemet och KT:s föregångare Kommunala avtalsdelegationen inrättades i början av 1970-talet.

Under den senaste tiden har det gjorts många undersökningar om arbetarskyddet. Resultaten upprepar sig: i vissa kommunala yrken och uppgifter får de anställda ständigt uppleva hot och våld från utomstående. Det är också vanligt att kolleger mobbar varandra.

Sedan 1990-talet har KT genom en årlig enkät följt upp kommunernas och samkommunernas arbetskraftskostnader och kontrollen över dem. Enligt en färsk enkät om besparingar i personalkostnaderna sparade kommunerna och samkommunerna i fjol cirka 350 miljoner euro med lokala metoder. I år uppskattas sparbehoven vara av samma storleksklass.

Inom näringslivet i Finland har det under de senaste årtiondena ordnats mångfalt fler olagliga strejker än i Sverige.