”Viktigt att hjälpa människor i tid”

Oma Häme, dvs. Egentliga Tavastlands välfärdsområde, hade ingen omfattande social- och hälsovårdssammanslutning före årsskiftet. Olli Naukkarinen, områdets verkställande direktör och ordförande för KT:s välfärdsområdessektion, säger att just detta innebär en möjlighet att uppnå besparingar.

– Många andra områden har onödiga strukturer som ska rivas. Vi kan genast införa en struktur som betjänar framtiden. 

Det finns ändå vissa färdiga samarbetsstrukturer också i Oma Häme. 

– Vi talar om tre eller fyra – inte elva – olika verksamhetssätt i olika frågor. I området är Samkommunen för välbefinnande i Forssaregionen, Riihimäkiregionens hälsocentralsamkommun, sjukvårdsdistriktet och Janakkala kommun ännu separata i viss mån. 

Enligt Naukkarinen har Oma Häme-området varit bland de fem mest kostnadseffektiva områdena i Finland under de senaste åren. 

Bästa praxis i bruk

Enligt Naukkarinen finns det många möjligheter att förbättra produktiviteten redan genom att god praxis tas i bruk någonstans inom det egna området. 

För detta har produktivitetsskillnaderna mellan olika enheter i Oma Hämes servicenätverk kartlagts. Exempelvis omfattar tjänsterna med dygnet runt-boende som minst drygt sex och som mest över åtta procent av de äldre.

– Om man till exempel tittar på hemsjukhusverksamheten, så är den väl omskött i ett område. Digital ärendehantering är återigen väl omskött i ett annat område på basis av antal digitala besök. 

Naukkarinen berättar att 10 procent av invånarna i Egentliga Tavastlands område använder social- och hälsovårdstjänster i mycket hög grad och 70 procent sporadiskt. Resterande 20 procent ligger mellan dessa grupper. 

– Det skulle vara av stor vikt att hitta sådana verksamhetssätt så att så få som möjligt av denna 20 procent halkar över till gruppen som använder tjänster i hög grad. Det är väsentligt att kunna hjälpa människor i tillräckligt god tid, så att man kanske kan förhindra att de hamnar i köerna till specialsjukvården.

Här ligger problemet, enligt Naukkarinen, eftersom den ekonomiska situationen är så stram för välfärdsområdena.

– Nu säger alla att man måste satsa på bastjänsterna. Om vi gör det höjer det efterfrågan på specialsjukvård tillfälligt, eftersom fler fynd framkommer. 

Nyttan märks i specialsjukvården först efter några år. 

– Jag anser att den produktivitetsförbättring som krävs mycket väl kan genomföras, men den är omöjlig att förverkliga på ett vettigt sätt inom tre år. 

”Man kan inte tänja personalens ork till det yttersta.”

Olli Naukkarinen,

verkställande direktör för Oma Häme

Digitalisering effektiviserar

Tjänster har redan kunnat effektiviseras bland annat genom digitalisering. Enligt Naukkarinen har man allmänt en bild av att digitalisering ofta förenas med unga diginativa som smidigt använder digitala tjänster. 

Inom social- och hälsovårdstjänster innebär digitalisering dock ofta något helt annat. Till exempel en skötare som besöker en äldre person kan få kontakt med en läkare med hjälp av en digital enhet som hen har med sig. 

Onödiga besök på akutmottagningen undviker man i Egentliga Tavastland genom Gerbiili, dvs. den geriatriska mobila enheten. Det är en enhet för icke brådskande tjänster som kommer till de äldre. 

Målet med Gerbiili är att vårda äldre som behöver vård på platsen, så att ambulanser inte används som taxi. Enligt Naukkarinen har antalet icke brådskande transporter redan minskat med hälften i vården av äldre.

Man lär sig också att utnyttja digitala vägar så att patientens ärende eller besvär kan skötas på en gång. I Janakkalas försök strävar kundtjänstpersonalen efter att hänvisa de klienter som tagit kontakt direkt till rätt yrkesperson, såsom till fysioterapeuten. 

Det allra nyaste är en applikation avsedd för invånarna inom Egentliga Tavastlands välfärdsområde, genom vilken man till exempel kan boka tider till rådgivningsbyrån och vaccinationer eller chatta med en skötare eller läkare via videoanslutning. 

Planer i samarbete med personalen

I många välfärdsområden har samarbetsförhandlingar inletts. I Oma Häme förs inga sådana formellt. Olli Naukkarinen konstaterar dock med glimten i ögat att de för förhandlingar varje vecka.

– Samarbetsförhandlingar borde inte dramatiseras eller förknippas med uppsägningar, eftersom de bara innebär att man tillsammans diskuterar förändringar. 

Enligt Naukkarinen uppstår rimliga verksamhetsmodeller inte genom order från ledningen, utan genom dialog med personalen. 

Däremot är arbetskraftsbristen ett svårt problem, enligt Naukkarinen, där arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen förenas mer än då det endast är fråga om pengar. 

– Hur kan vi utföra arbetet med den personal som är tillgänglig? Man kan inte ständigt tänja personalens ork till det yttersta, utan arbetsmängden borde vara utförbar. Enhetlig praxis kunde vara en lösning på problemet.