”Direktören ska ha en vision om riktningen”

Sanna Svahn, direktör för Västra Nylands välfärdsområde, råkade ut för ett speciellt möte i julfiskhandeln på Hagalunds torg. När hon uppgav sitt namn åt försäljaren när hon hämtade ut sin beställning vände sig en dam i kön intill plötsligt mot henne och frågade om hon är Svahn från Luvn. Ni har gjort ett gott arbete, fortsatte damen. Lunna är utmärkt!

– Härligt att få sådan respons! Våra invånare har verkligen ivrigt tagit i bruk Lunna-applikationen.

Lunna-applikationen är ett exempel på de tekniska applikationer som Västra Nylands välfärdsområde (Luvn) har tagit i bruk. Via den kan man kontakta yrkespersoner inom olika områden och granska sina uppgifter. I framtiden kan man kanske också boka tider i applikationen samt utnyttja olika egenvårdsstigar.  

I området tas teknik i bruk även i större utsträckning samtidigt som man strävar efter att göra servicestigarna mer kundinriktade samt smidigare. Inom Luvn har man till exempel ställt som mål att varje invånare i området ska ha en husläkare. Det pågår pilotförsök med läkare som yrkesutövare på nio hälsostationer i fråga om detta.

Ändring behövs

Västra Nylands välfärdsområde ses som en föregångare inom många områden. Enligt Svahn kan det delvis även lite paradoxalt bero på att Luvn började utvecklas från noll. Området hade inte någon samkommun för social- och hälsovård eller något sjukvårdsdistrikt sedan tidigare. 

– Till en början kändes det som en omöjlig uppgift att starta ett välfärdsområde i praktiken från noll. Efter hand började vi se att det faktiskt är en fördel. Vi var inte låsta av gamla strukturer.

Enligt Svahn var utvecklarna tvungna att dryfta vad ett välfärdsområde egentligen är och vilka problem det bör lösa. Redan alldeles i början konstaterade man att befolkningsstrukturen håller på att förändras. Det innebär att servicebehovet ökar samtidigt som ekonomin är stram. 

– Eftersom allt runtomkring undergår förändring insåg vi att vi inte kan göra saker och ting på samma sätt som vi alltid har gjort. Det behövs nya idéer och tekniker.
Utifrån denna insikt började vi bygga organisationen. I det inledande skedet var det viktigast att servicen kunde tryggas och efter hand även att förbättra tillgången på tjänster.

 ”Ibland tänker jag hur det alls kan finnas så här intressant arbete.”

Tvåhandsledning

Vid praktisk förändringsledning blir det snabbt fråga om hur man ska leda det kommande samtidigt som man leder dagens utmaningar. Svahn drar sig till minnes hur hon försökte få folk med i diskussioner om hennes utvecklingsidéer i början av utvecklingen.

– Jag fick till svar att dina idéer är alldeles strålande, men dessa coronaintyg måste nu fås i väg. 

Svahn följer numera en ledningsfilosofi kallad tvåhandsledning. Det innebär att dagens ärenden leds med ena handen och framtiden och förändringsriktningen med andra handen. 

– Det är en bra konkret modell. 

Svahn säger själv att hon är lägst i organisationsmodellen, alltså inte högst upp där man normalt ser direktören. Det är hennes uppgift att skapa verksamhetsförutsättningar och strukturer som möjliggör utvecklingsarbete. 

– Direktören måste ha en vision om vart vi är på väg. Den uppkommer i dialog med organisationen. 

Enligt responsen värdesätter personalen ledningens vilja att utveckla. Den har också visat sig vara en rekryteringstrumf.

Svahn anser att det har varit mycket givande att märka att personalen kan göra saker och ting på annat sätt än tidigare. 

– Vi har en känsla av att vi inte är föremål för förändring utan det är vi som gör den! När verksamhetsmiljön ändå förändras är det bättre att själv ta kontrollen. 
Ändringsarbetet har också krävt att vi riktar blicken mot oss själva.

– Ibland tänker jag hur det alls kan finnas så här intressant arbete. Det har också inneburit att man vågar ifrågasätta även det egna tänkandet.

Vem?

Namn: Sanna Svahn
Utbildning: Medicine doktor, Executive MBA
Karriär: Välfärdsområdesdirektör sedan 2023. Grundtrygghetsdirektör och hälsovårdsdirektör vid Esbo stad sedan 2017.