Kommunen i kläm på grund av statlig finansiering

Enligt koncernservicedirektör Maarit Kaija baserar sig statsandelssystemet i nuläget inte på kommunernas faktiska huvuduppgifter, dvs. småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och hantering av sysselsättningen.

I Laukas kommun var man tidigare endast nöjd över att det finns många barn i kommunen. Nu hamnar kommunen konstigt nog att lida för detta. Orsaken är det nuvarande statsandelssystemet.

Staten skär ned på kommunernas ekonomi i form av en så kallad utjämningsavgift, eftersom social- och hälsovårdstjänsterna har överförts till välfärdsområdena. Laukas kommun är en av förlorarna när det gäller utjämningsavgifterna. Av Laukasborna är över en femtedel under 15 år, då medeltalet i riket är 15 procent.

Utjämningsposterna som gäller social- och hälsovården minskar statsandelsfinansieringen med i medeltal 82 euro per invånare på riksnivå, men i Laukas är minskningen så mycket som 419 euro per invånare. I förhållande till detta medeltal innebär den femfaldiga utjämningsposten för social- och hälsovården ett underskott på 7–8 miljoner euro per år för Laukas.

Laukas kommuns koncernservicedirektör Maarit Kaija beskriver Laukas ekonomiska situation som svår. I slutet av 2024 var underskottet cirka två och en halv miljoner euro, och efter detta år uppskattas underskottet redan vara drygt sex miljoner euro. Kommunen måste täcka alla underskott före utgången av 2029.

Laukas ordnar tjänsterna kostnadseffektivt, men i kommunen byggdes nya skolor och daghem och gamla renoverades i början av 2020-talet. I och med investeringarna finns det inga ekonomiska buffertar kvar, och skulderna har anhopats.

Kommunen inledde besparingar år 2023 med det första omfattande balanseringsprogrammet. I våras bolagiserade kommunen fastighets- och renhållningsservicen till Laukaan tekniset tukipalvelut Oy.

En god anda i förhandlingarna

I slutet av augusti inledde Laukas samarbetsförhandlingar med personalorganisationerna. Förhandlingarna gäller alla anställda inom kommunen och stödtjänstbolaget.

Enligt koncernservicedirektör Maarit Kaija var förhandlingarna konstruktiva, eftersom alla var införstådda med de ekonomiska svårigheterna.

– Organisationerna framförde bra frågor, förslag och synpunkter. Tillsammans försöker vi hitta metoder för att kommunen ska överleva.

När personalen inom kommunen och bolaget räknas ihop omfattade förhandlingarna 770 personer. Sparbehovet var drygt tre miljoner euro. Sparmålet som berörde personalen var 1–2 miljoner euro, dvs. en minskning med 20–40 årsverken.

Förhandlingarna slutfördes i slutet av september. Därefter sade kommunen upp 19 anställda. Kommunen kunde erbjuda annat arbete åt åtta av dem. Dessutom bestämde sig en person för att gå i pension. Utöver detta minskar personalen genom pensioneringar och visstidsanställningar som upphör.

Besparingarna märks även i invånarnas vardag. Till exempel plogar kommunen gator och underhåller skidspår mindre än tidigare. Nästa år får kommuninvånarna en separat dagvattenavgift. I skolorna har antalet biträden och anslaget för läromedel minskats.

Fullmäktiges beslut om besparingarna var enhälligt. Enligt Maarit Kaija verkar även kommuninvånarna för det mesta förstå nödvändigheten av besparingarna.

– Det är svårt att för en vanlig kommuninvånare ingående förklara hur statsandelssystemet fungerar och varför vår skatteprocent är nästan tio, då den är fem eller sex i någon av de större städerna.

Väsentligt med en god förhandsplanering

Processen med samarbetsförhandlingar var bekant för Maarit Kaija redan från en tidigare arbetsplats, och hon hade stor nytta av erfarenheten.

Hennes viktigaste råd för framgångsrika samarbetsförhandlingar är god förhandsplanering och framtagande av material i förväg. Det hör till arbetsgivarens ansvar att ett korrekt förfarande används i förhandlingarna.

– Det kräver mycket arbete att utarbeta sakliga framställningar jämte motiveringar, säger hon.

Kaija anser att det är viktigt att personalen redan i ett tidigt skede har en realistisk och aktuell bild av ekonomin. I Laukas kommun tillfrågades personalen om sparåtgärderna genom en separat enkät före förhandlingarna.

– Inte så alltså att man i början av förhandlingarna för första gången berättar att det finns ekonomiska utmaningar.

Under hela förhandlingsprocessen informerade arbetsgivaren personalen om förhandlingarnas framskridande på intranätet. I slutet av varje förhandlingsomgång kom arbetsgivaren och organisationerna gemensamt överens om hur man ska informera om förhandlingarna. Dessutom ordnade kommunen informationstillfällen för personalen i början och slutet av förhandlingarna.

– Det är nog aldrig så att alla är nöjda med kommunikationen, men utifrån responsen tror jag att vi lyckades med detta i stora drag.

Enligt Kaija berodde detta på att förtroendet är i sin ordning vad gäller personalen och deras representanter. Hon påminner om att förtroende uppstår i det vanliga dagliga arbetet. Om förtroende saknas kommer gamla besvärliga frågor lätt upp även i förhandlingarna.

Tjänsteinnehavarna samarbetade även med de politiska beslutsfattarna. Innan arbetsgivaren lade fram sitt förhandlingsförslag höll arbetsgivarens representanter ett seminarium med kommunstyrelsen, där de behandlade ledningens och tjänsteinnehavarnas sparförslag. Tjänsteinnehavarna informerade också de politiska beslutsfattarna under och efter förhandlingarna.

– De politiska beslutsfattarna är alltid i korselden, eftersom personalen stöder sig på dem i sådana situationer. Det måste finnas en gemensam ståndpunkt och goda motiveringar, eftersom det är det som människor behöver.

”För mig hjälper vetskapen om att vi var tvungna att göra detta.”

Maarit Kaija, koncernservicedirektör

Blicken framåt

Maarit Kaija konstaterar att tiden med samarbetsförhandlingarna har varit mycket tung.

– När man går in för det måste arbetsgivaren vara alldeles säker på sin sak.

Förhandlingarna är tunga för cheferna och förhandlarna som blir tvungna att välja vem som ska sägas upp. Då är det viktigt med goda grunder. I uppsägningarna använde Laukas turordningen för uppsägningar enligt kollektivavtalet.

– Man måste också kunna motivera för sig själv varför man gör detta. För mig hjälper vetskapen om att vi var tvungna att göra detta.

De ekonomiska sparåtgärderna och uppsägningarna gör det möjligt för Laukas kommun att förbli självständig. Kommunen har inte heller räknat med att statsandelsreformen skulle genomföras snabbt, även om önskan om en reform är stor.

– I det långa loppet kan dessa nedskärningar inte fortsätta länge. Våra barn och unga behöver skolböcker!

Enligt koncernservicedirektör Maarit Kaija baserar sig statsandelssystemet i nuläget inte på kommunernas faktiska huvuduppgifter, dvs. småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och hantering av sysselsättningen.

Laukas kommuns koncernservicedirektör Maarit Kaija medger att besparingarna var svåra. De behövde ändå genomföras för att kommunen skulle kunna förbli självständig.