Case kommunen
6
/2025

Text: Kristiina Ella Markkanen Bilder: Jouni Porsanger ja Jasmin Koivisto

Under utvärdering

Staten inledde ett utvärderingsförfarande i Lapplands välfärdsområde Lapha för att få välfärdsområdets ekonomi i balans. Laphas direktör Jari Jokela och personaldirektör Marjo Kuittinen berättar hur de har upplevt utvärderingsförfarandet.

Jari Jokela.

När fullmäktige i Lapplands välfärdsområde sammanträdde i november i år sattes ledamöternas sittmuskler på prov, eftersom mötet pågick i elva timmar. Fullmäktige behandlade förslag till sparobjekt inom Lapha, där ekonomin uppvisar ett betydande underskott.

Lapha är ett av de tre välfärdsområden där Finansministeriet inledde ett utvärderingsförfarande i juni. Syftet med förfarandet är att ta fram åtgärder för att få välfärdsområdets ekonomi i balans. Samtidigt måste välfärdsområdet fortsätta med sin lagstadgade basservice. Utöver Lapplands välfärdsområde har också Mellersta Finlands välfärdsområde och Östra Nylands välfärdsområde satts under statens strikta styrning.

– Efter välfärdsområdesvalet i våras var det väntat att utvärderingsförfaranden skulle inledas. Det fanns också politisk press. Det var ingen stor överraskning att det gick så här, säger Jari Jokela, direktör för Lapplands välfärdsområde.

En överraskning eller inte, så försätter utvärderingsförfarandet välfärdsområdet i en svår situation. Finansministeriet ger de välfärdsområden som omfattas av utvärderingsförfarande mer tid att täcka sina underskott, men samtidigt måste de vidta hårda sparåtgärder. I Lappland är anpassningstrycket större på grund av att välfärdsområdet är så stort till ytan och glesbefolkat.

– Det är betydligt svårare att luckra upp servicenätet här än på andra håll i landet. Det finns till exempel lika många anställda på hälsocentralens bäddavdelning oberoende av om enheten har 12 eller 20 platser – men mindre enheter leder oundvikligen till högre kostnader.

 

Utvärderingsförfarandet begränsar beslutanderätten

När beslutet om att inleda ett utvärderingsförfarande i Lapplands välfärdsområde hade fattats, tillsatte Finansministeriet en utvärderingsgrupp för att granska välfärdsområdets ekonomi och lägga fram förslag till sparåtgärder. I utvärderingsgruppen är Jari Jokela representant för Lapha, medan de övriga medlemmarna representerar ministerierna.

– Utvärderingsgruppen har arbetat lösningsinriktat och i god anda. Det verkar finnas en gemensam förståelse för att de helheter och beslut som behandlas inte alls är lätta, säger Jokela när han beskriver samarbetet inom gruppen som sammanträder en gång i månaden.

Lapha har lagt fram utredningar om sin verksamhet för utvärderingsgruppen: välfärdsområdet har till exempel gått igenom helheterna inom den specialiserade sjukvården, primärvården, socialservicen och räddningstjänsterna ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom bereder gruppen åtgärdsförslag som ska ge besparingar, och välfärdsområdesfullmäktige fattar sedan beslut om förslagen.

Under utvärderingsförfarandet är välfärdsområdets beslutanderätt begränsad. Välfärdsområdet kan alltså inte fatta beslut som strider mot utvärderingsgruppens åtgärdsförslag eller som har långsiktiga konsekvenser för välfärdsområdets ekonomi.

– Tillspetsat kan man säga att det är utvärderingsgruppen som har beslutanderätten, men välfärdsområdet som har ansvaret.

 

Flera orsaker till underskottet

Utvärderingsförfarandet beror på att lagen slår fast att välfärdsområdena före utgången av 2026 ska täcka de ekonomiska underskott som uppkommit inom verksamheten.

Jokela beskriver situationen i januari 2023, då välfärdsområdena inledde sin verksamhet. I Lappland inledde välfärdsområdet sin verksamhet på en mer splittrad grund än andra välfärdsområden, eftersom det inte fanns några frivilliga samkommuner från tidigare som den nya organisationen kunde stödja sig på.

– Det tog lång tid att sätta ihop organisationen, förenhetliga den ekonomiska informationen och samordna tjänsterna. Först så småningom kunde man få en helhetsbild av de faktiska kostnaderna för verksamheten.

Anpassningsåtgärderna kom alltså i gång senare än inom andra välfärdsområden. Laphas kumulativa underskott är sammanlagt drygt 177 miljoner euro under åren 2023–2024.

– Ungefär 40 procent av underskottet beror på samma faktorer som på andra håll, till exempel löneharmoniseringen, de allmänna kostnadsökningarna och inflationen.

Resten av underskottet beror till stor del på välfärdsområdenas finansieringssystem. Ungefär 60 procent av underskottet är enligt Jokela en följd av övergångsutjämningen, alltså den mekanism som finns till för att jämna ut skillnaderna i välfärdsområdenas finansiering. Staten har skurit ner välfärdsområdets finansiering, eftersom kommunerna i Lappland har lagt mindre pengar på social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänster än vad det kalkylerade behovet skulle förutsätta.

– Välfärdsområdena belönas alltså med tilläggsfinansiering eller bestraffas med nedskärningar i finansieringen. Systemet känns lite orättvist.

Han upplever att de externa orsakerna till välfärdsområdets ekonomiska situation eller finansieringssystemets strukturer inte beaktas tillräckligt i utvärderingsförfarandet.

– Utvärderingsförfarandet kan jämföras med att en utredningskommission efter en flygolycka endast skulle undersöka vad planets besättning har gjort. Inte i vilket skick planet var, vilka väderförhållanden som rådde eller hurdant bränsle som användes.

 

Personalen är hårt pressad

Utvärderingsförfarandet gäller inte bara siffror och verksamhetsstrukturer. I framtiden syns förfarandet oundvikligen också i vardagen för välfärdsområdets 8000 anställda. Lapplands välfärdsområde inledde i september omfattande samarbetsförhandlingar.

På grund av förfarandet skärps nästa års budget. Den instabila och påfrestande situationen har inneburit en prövning för välfärdsområdets anställda, som har ansträngt sig för att tjänsterna ska fungera smidigt och hålla hög kvalitet trots de rådande förhållandena.

– Den osäkra ekonomiska situationen har belastat personalen redan långt innan utvärderingsförfarandet inleddes, säger Marjo Kuittinen, personaldirektör vid Lapha.

De anställda har fått delta i omställningscoachning och har erbjudits experthjälp för att hantera situationen. Cheferna uppmuntras att aktivt diskutera förhållandena med personalen, och man har ordnat personalmöten och personalenkäter om planerna för att få ekonomin i balans. Det snabba tempot i utvärderingsförfarandet gör det svårare för personalen att få en helhetsbild av situationen.

– Sparåtgärderna och planen förändras snabbt och vi är föremål för styrning från flera håll, säger Kuittinen.

 

Realism som rättesnöre

Lapplands välfärdsområde måste skära ner sina kostnader med ytterligare cirka 20 procent för att underskottet ska kunna täckas. Det är en enorm andel.

–  Det viktigaste är att ta fram tydliga sparåtgärder och bedöma vad som kan uppnås genom dem. Det finns fortfarande sparmetoder och de måste användas. I något skede börjar dock ytterligare nedskärningar äventyra basservicen, säger Jokela.

Så långt får det inte gå, eftersom Lapha måste trygga de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna trots sparåtgärderna.

Utvärderingsgruppen har drygt ett halvår på sig att lägga fram sina slutliga åtgärdsförslag. Jokela tycker att det känns som en tillräcklig tid. När det är bråttom blir planerna bara ytliga hastverk som inte innehåller något konkret. När åtgärderna har godkänts kan man dra upp närmare riktlinjer för den fortsatta tidsplanen.

– Det finns inga enskilda trollkonster för att minska kostnaderna. Det behövs kreativitet, problemlösningsförmåga och realism från såväl utvärderingsgruppen som staten och välfärdsområdet.

Realism hoppas Jokela att utvärderingsgruppen ska visa när det handlar om att förstå särdragen i Lappland. De långa avstånden, den åldrande befolkningen och sjukfrekvensen leder oundvikligen till att kostnaderna för tjänsteproduktionen stiger.

Det är svårt att uppnå så kallade skalfördelar i Lappland där avstånden är långa. Jokela säger att tjänsterna på små orter ofta kostar klart mer per patient, klient eller boende än i mer tätbefolkade områden.

Också Jari Jokela själv verkar vara realist. Även om utvärderingsförfarandet på alla sätt är en svår situation för välfärdsområdet, så anser han inte att världen går under.

– I utvärderingsförfarandet strävar man efter att hitta lösningar som kan trygga tjänsterna för invånarna i Lappland också i fortsättningen. Oavsett vad som händer så måste de lagstadgade tjänsterna tillhandahållas.

Välfärdsområdesdirektör Jari Jokela förhåller sig realistiskt till utvärderingsförfarandet. Även om utvärderingsförfarandet på alla sätt är en svår situation för välfärdsområdet, så anser han inte att världen går under.

12.12.2025