Välfärdsområdena inledde sin verksamhet med en finansiering som inte räckte till för att upprätthålla samma servicenivå som tidigare. Situationen krävde rejäla förändringar i verksamheten. Välfärdsområdena har skurit ner på sina serviceställen, gett avkall på tjänster, minskat på inhyrd arbetskraft och producerat tjänster själva i stället för att köpa dem.

Också här i Helsingfors, Finlands största stad, har vi lyckats med att införa nivålöner. Vetskapen om förändringen nådde 16 000 anställda genom kommunikation och slutligen via lönespecifikationen. Genom kommunikationen byggde vi också på förhand upp realistiska förväntningar och tilltro till förändringen bland både personalen och cheferna.

När arbetskraftskostnaderna jämförs med dem i den privata sektorn är den största skillnaden arbetsgivarnas högre pensionsavgifter i kommunerna och välfärdsområdena.