Hovrätten: Inget brott mot familjeledigs rätt att återvända

1. Vad hade hänt?

Arbetstagaren arbetade som enhetschef vid en barnskyddsanstalt och blev familjeledig år 2021. Under familjeledigheten lades enheten ned. Arbetstagaren återvände från familjeledigheten år 2022 till en befattning som enhetschef för en annan enhet.

Arbetsgivaren ändrade ledningsstrukturen för barnskyddsenheterna enligt Valviras anvisningar. I den nya modellen blev enhetscheferna ansvariga handledare och verksamhetsledarna blev enhetschefer.

När arbetstagaren hade återvänt från familjeledigheten förde arbetsgivaren omställningsförhandlingar med arbetstagaren om ändringarna i ledningsstrukturen och yrkesbeteckningen. Under förhandlingarna informerades arbetstagaren om att beteckningen ändras till ansvarig handledare, men att arbetet till sitt innehåll motsvarar arbetstagarens tidigare arbete. Lönen och de övriga villkoren skulle ha förblivit oförändrade. Arbetstagaren erbjöds också ett alternativt arbete som sjukskötare. Arbetstagaren accepterade inte dessa erbjudanden utan sade upp sig kort efter förhandlingarna.

2. Vad gällde tvisten?

I tingsrätten krävde arbetstagaren ersättning för ogrundat upphävande av arbetsavtal och gottgörelse enligt jämställdhetslagen. Arbetstagaren ansåg att arbetsgivaren hade brutit mot arbetstagarens rätt att återvända till sitt tidigare arbete efter familjeledigheten och att arbetsgivaren inte heller hade erbjudit arbete som motsvarar det tidigare arbetet.

Arbetsgivaren bestred påståendena och ansåg att arbetstagaren hade erbjudits arbete som motsvarar de tidigare arbetsuppgifterna, och att endast beteckningen ändrats. Organisationsförändringarna baserade sig på myndighetsföreskrifter och hade inte samband med arbetstagarens familjeledighet.
Tingsrätten godkände arbetstagarens yrkanden och arbetsgivaren överklagade beslutet till hovrätten.

3. Vad kom rätten fram till?

Hovrätten upphävde tingsrättens beslut. Arbetsgivaren hade inte brutit mot arbetstagarens rätt att återvända till arbetet och inte diskriminerat arbetstagaren på grund av familjeledigheten. I skrivande stund har hovrättens avgörande ännu inte vunnit laga kraft.

4. Varför kom rätten fram till detta?

Hovrätten ansåg att arbetsgivaren hade handlat lagenligt. Arbetstagarens tidigare enhet hade lagts ned och arbetstagaren kunde inte erbjudas exakt samma arbete.

Arbetsgivaren hade dock erbjudit ett sådant arbete vid en annan enhet som motsvarade arbetstagarens tidigare arbete. Enligt rätten hade arbetstagarens rätt att återvända till arbetet därmed uppfyllts. Hovrätten konstaterade att arbetstagaren inte hade diskriminerats på grund av familjeledighet.

5. Vilket lagrum var väsentligt för avgörandet?

Avgörandet grundade sig på 4 kap. 9 § i arbetsavtalslagen, som föreskriver att arbetstagaren efter familjeledighet har rätt att i första hand återvända till sitt tidigare arbete, eller om detta inte är möjligt, till motsvarande arbete.

6. Vad bekräftar avgörandet?

Avgörandet bekräftar att arbetsgivaren handlar i enlighet med lagen genom att erbjuda en arbetstagare som återvänder från familjeledighet arbete som motsvarar det tidigare arbetet, även om det har skett förändringar i organisationen.

Arbetsgivarens skyldighet gentemot den som återvänder från familjeledigheten uppfylls när arbetstagaren erbjuds arbete som till innehåll och svårighetsgrad motsvarar arbetstagarens tidigare arbete. Det är inte beteckningen utan arbetsuppgifternas innehåll som är relevant.

Vad säger tidigare rättspraxis?

I tidigare rättspraxis har arbetstagarens rätt att återvända till sitt tidigare arbete efter familjeledighet betonats. 

Till exempel i Arbetsdomstolens avgörande TT:2013-50 hade arbetstagaren före sin familjeledighet arbetat som försäljningsassistent. Arbetsgivaren hade inte anställt någon vikarie under familjeledigheten, utan uppgifterna fördelades mellan de övriga arbetstagarna i teamet. Efter att arbetstagaren återvänt från familjeledigheten meddelade arbetsgivaren att detta arrangemang hade blivit bestående. 

Samtidigt hade arbetsgivaren dock ett ledigt vikariat som försäljningsassistent på en annan avdelning. I stället för arbetet som försäljningsassistent erbjöds arbetstagaren först för en kort tid arbete som växeltelefonist, varefter arbetstagaren övergick till att arbeta som reskontraskötare. 

Arbetstagaren hade inte arbetat som växeltelefonist eller reskontraskötare före återgången till arbetet efter familjeledigheten.

Arbetsdomstolen ansåg att assisterande uppgifter som växeltelefonist och reskontraskötare inte kunde betraktas som arbete som överensstämmer med arbetsavtalet och motsvarar det tidigare arbetet. 

Enligt Arbetsdomstolen borde arbetsgivaren ha erbjudit arbetstagaren arbete som försäljningsassistent, vilket motsvarade arbetstagarens tidigare arbete, eftersom arbetsgivaren hade en ledig plats som försäljningsassistent.