Fullmäktigeledamöterna företräder arbetsgivaren

Bild: Antti Yrjönen / Lehtikuva

När den nya fullmäktigeperioden börjar tänker många fullmäktigeledamöter att de i första hand företräder kommuninvånarna och tjänsterna för dem. Det är kanske inte så många som är medvetna om att en fullmäktigeledamot också företräder arbetsgivaren. Arbetsgivarrollen är central i fullmäktige, eftersom personalkostnaderna utgör nästan hälften av kommunernas och välfärdsområdenas utgifter.

Exempelvis har beslut om personalpolitik en direkt inverkan både på arbetstagarnas arbetsvillkor och på tjänsterna för invånarna.

Arbetsgivarpolitik är strategisk ledning

Fullmäktige beslutar om kommunstrategin och välfärdsområdesstrategin. Dessa strategier åtföljs av personalstrategin som fastställer hur kompetensen ska utvecklas, arbetsförmågan stödjas och personalen ledas i vardagen. När personalstrategin är i linje med organisationens övriga strategi kan kvaliteten på tjänsterna och den ekonomiska balansen säkerställas.

Till exempel är beslut om att stödja arbetshälsan eller om arbetstidsarrangemang inte fristående detaljer, utan ofta avgörande för hur tjänsterna kan tillhandahållas i praktiken.

Samarbetet med tjänsteinnehavarna är viktigt

Fullmäktigeledamöterna företräder inte en enskild arbetstagare eller yrkesgrupp. De företräder arbetsgivaren tillsammans med den professionella ledningen och cheferna. Ett gott samarbete bygger på en tydlig identifiering av roller: de politiska beslutsfattarna drar upp riktlinjer och tjänsteinnehavarna leder det operativa arbetet.

Fullmäktigeledamöterna bör bekanta sig med stadens, kommunens eller välfärdsområdets personalstrategi och personalrapporter. På så sätt kan de fatta faktabaserade beslut och stödja ledningens arbete. Därigenom undviks också överlappningar och missförstånd.

Insikter i personalkostnader och arbetsmarknader behövs

Kommunerna och välfärdsområdena har över 445 000 anställda. Personalkostnaderna uppgår sammanlagt till nästan 26 miljarder euro per år. Utöver lönerna betalar arbetsgivarna socialförsäkringsavgifter och pensionsavgifter som är högre än inom den privata sektorn.
Det är därför viktigt att fullmäktigeledamöterna känner till åtminstone grunderna för arbetsmarknadssystemet inom kommun- och välfärdssektorn. KT förhandlar för arbetsgivarnas räkning om 13 kollektivavtal, varav de största är det allmänna avtalet för kommunsektorn AKTA samt SH-avtalet som hör till välfärdssektorn. Lokala avtal blir allt viktigare för att lösningarna ska kunna anpassas till varje organisations behov.

Tillförlitlig information om personalkostnader

Ibland förs en livlig offentlig debatt om personal och löner inom den offentliga sektorn. All information är inte tillförlitlig och enskilda personers erfarenheter säger inte alltid så mycket om helheten.

KT är en aktör inom den offentliga förvaltningen som under tjänsteansvar upprätthåller personal- och lönestatistik som baserar sig på Statistikcentralens material. Statistiken ger jämförbar och tillförlitlig information om de anställda och de löner som betalas ut till dem. Dessutom utarbetar kommunerna och välfärdsområdena årligen en personalrapport som ger beslutsfattarna en bild av antalet anställda, personalstrukturen och utvecklingstrender.

När beslut fattas på grundval av fakta kan feltolkningar och onödiga motsättningar undvikas.

En ansvarsfull arbetsgivare lockar till sig experter

Kommunerna och välfärdsområdena samt de företag som de äger konkurrerar om kompetent arbetskraft inte bara med andra arbetsgivare inom den offentliga sektorn utan också med företag inom den privata sektorn. En ansvarsfull arbetsgivarpolitik är ett sätt att framträda till sin fördel. Det innebär såväl iakttagande av lagar och avtal som rättvis behandling, omsorg om arbetsförmågan, kompetensutveckling och öppenhet.
Om arbetsgivaren har ett gott rykte, söker de kunnigaste personerna anställning hos kommunen eller välfärdsområdet. Det här syns direkt i kvaliteten på tjänsterna och i kostnaderna.

Nödvändigt med utveckling

Den offentliga sektorn lever i ständig förändring. De ekonomiska påfrestningarna, befolkningens stigande ålder och ökningen av servicebehoven tvingar kommunerna och välfärdsområdena att kontinuerligt utveckla sin verksamhet. Utveckling är inte bara projekt och planer, utan också små förbättringar av vardagen.

Exempel finns i hela Finland: i Lahtis satsar man på att engagera invånarna, i Uleåborg ses stadens verksamhetskultur över i samband med kulturhuvudstadsåret och i Jyväskylä styr stadsstrategin utvecklingen i ett kärvt ekonomiskt läge.

En fullmäktigeledamot behöver inte vara expert på arbetsmarknadsfrågor, men grundläggande kunskaper om arbetsgivarens roll underlättar beslutsfattandet och samarbetet med den operativa ledningen. När arbetsgivarärenden sköts på ett ansvarsfullt sätt gagnas hela kommunen eller välfärdsområdet. För invånarna syns detta i form av allt bättre tjänster.  

Källa för de statistiska uppgifterna: Löner inom lokalförvaltningen 2023, Statistikcentralen.

KT erbjuder arbetsgivarna information

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT är en intresseorganisation för arbetsgivare och en central arbetsmarknadsorganisation. KT förhandlar om kollektivavtal, utvecklar arbetslivet och påverkar lagstiftningen. 

KT erbjuder arbetsgivarna information bland annat via följande kanaler: 
– webbplatsen kt.fi
– tidningen KT-lehti, ktlehti.fi
– webbplatsen Tärkeissä töissä, tarkeissatoissa.fi
– KT:s nyhetsbrev, kt.fi/ajankohtaista/uutiskirje
– LinkedIn, Instagram och X!

Sakligt bemötande hör till arbetsgivarens ansvar

Beslutskulturen inom kommunen eller välfärdsområdet är avgörande för välbefinnandet i arbetslivet. Det är vars och ens uppgift att se till att diskussioner förblir sakliga och respektfulla.
Osakligt beteende – som att förringa tjänsteinnehavare eller förolämpa en kollega – undergräver förtroendet och försvårar samarbetet. Det försämrar också kommunens eller välfärdsområdets rykte och de anställdas välbefinnande i arbetet.

3 tips för sakligt beslutsfattande

-    Diskutera respektfullt – respektera olika åsikter.
-    Se till att rollerna är tydliga – fullmäktigeledamöterna drar upp riktlinjer, tjänsteinnehavarna leder.
-    Det lönar sig att ingripa – ignorera inte osakligt beteende.

Ny handbok som stöd

Arbetarskyddscentralen har gett ut en handbok som ger råd i situationer där en förtroendevald uppför sig osakligt mot en arbetstagare, en tjänsteinnehavare eller en annan förtroendevald. Trakasserier och osakligt bemötande hör inte till arbetslivet eller till förtroendeuppdraget.
Handboken belyser bland annat vad nolltolerans mot osakligt bemötande innebär och beskriver gradskillnader i fråga om beteendet, dvs. vad som utgör ett gott uppförande, ett ansvarslöst beteende respektive osakligt beteende.

Handboken ”Hantering av osakligt beteende i förtroendeorgan” har utarbetats av Arbetarskyddscentralens branschgrupp för kommuner och välfärdsområden, där KT ingår. Handboken kan laddas ner på Arbetarskyddscentralens webbplats på adressen ttk.fi/sv.

Siffror:

– Välfärdsområdenas arbetskraftskostnader: 14,5 md €
– Kommunernas arbetskraftskostnader: 11,8 md €
– Välfärdssektorn har 226 800 anställda.
– Kommunsektorn har 218 600 anställda.
– Av de anställda inom kommunsektorn är 76 % kvinnor.
– Av de anställda inom välfärdssektorn är 84 % kvinnor.