Markku Jalonen var en frontlinjeledare ända till slutet – läs om de innehållsrika 18 åren i KT:s ledning

Arton år i vilket arbete som helst är en hedervärd prestation. Så lång tid har det gått sedan Markku Jalonen började som arbetsmarknadsdirektör vid Kommunala arbetsmarknadsverket den 1 februari 2007.

Under årens lopp har han hunnit uppleva hårda förhandlingar, framgångar och besvikelser. Den sista arbetsdagen är den 28 februari, men Jalonen har inte funderat så mycket på tiden efter karriären. Han definierar sin ledarstil som "frontlinjeledarskap". Det innebär att man arbetar så länge skiftet pågår, och först efter det tänker man på annat.

Vid tidpunkten för intervjun har KT just nått ett förhandlingsresultat tillsammans med de andra centrala arbetsmarknadsorganisationerna för den kommande pensionsreformen 2025.

– Jag är stolt över att jag kunde delta inte bara i den föregående pensionsreformen 2017 utan också i denna pensionsmangling, säger Jalonen.

”Det här har verkligen varit en utsiktsplats i samhället.”

Ökat inflytande

Efter flera års förarbete fick KT under Jyrki Katainens regering en jämlik ställning med de övriga centralorganisationerna i förhandlingarna om pensionsreformen 2017. Att bli delaktig i förhandlingarna kring pensionsfrågorna är en del av KT:s ökade inflytande, vilket har fortsatt under 2000-talet. Att utvidga inflytandet har varit ett centralt mål för Markku Jalonen.

I bakgrunden ligger lagspelet i KT:s arbetsorganisation och förvaltning, men också den andra egenskapen som definierar Jalonens ledarskap: okuvlighet. Det är ett karaktärsdrag som kanske visar mina sydösterbottniska rötter, säger Jalonen som kommer från Seinäjoki.

Som ett resultat av arbetet är KT representerat i Kevas förvaltning och i andra centrala arbetsmarknadsorganisationers förvaltningsorgan, där beslut fattas om kommuner, välfärdsområden och företag som ägs av dem.

På arbetsmarknaden har Jalonen lett åtta förhandlingsrundor. Utöver de förbunds- och branschvisa förhandlingarna har KT varit med i flera centrala uppgörelser: ramavtalet, sysselsättnings- och tillväxtavtalet, konkurrenskraftsavtalet. Alla dessa har varit stora strukturella förändringar i Finlands samt kommunernas och välfärdsområdenas verksamhetsmiljö.

– Pensionsreformerna 2017 och 2025 har inneburit stora besparingar och gjort det möjligt att förlänga arbetskarriärerna. De har varit mycket viktiga också för samhällsekonomin.
 

Kontinentalplattor i rörelse

KT:s grundläggande uppgift, att bevaka kommunernas och samkommunernas arbetsgivarintressen, har å ena sidan hållits oförändrad, å andra sidan utvidgats till välfärdsområdena och företag. I och med godkännandet av social- och hälsovårdslagarna år 2021 blev KT ett självständigt offentligrättsligt samfund. KT lösgjorde sig från Kommunförbundet och förvaltningen omstrukturerades. Arbetsmarknadsdirektör Jalonen blev verkställande direktör Jalonen. Verksamhetsmiljön har också i övrig förändrats betydligt.

– Det finska arbetsmarknadssystemet har genomgått väsentliga förändringar, säger Jalonen och beskriver förändringarna på arbetsmarknaden som kontinentalplattor i rörelse.

Även förhandlingsverksamheten har förändrats. Utöver de egentliga förhandlingarna förs nuförtiden betydligt fler fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden, både vid centralorganisationernas förhandlingsbord och vid de bord som leds av KT.

Enligt Jalonen är utgångspunkten för all verksamhet vid KT att den finska välfärdsstatens kärntjänster ska fungera väl och på ett kostnadseffektivt sätt.

– Vår uppgift är uttryckligen att sköta våra medlemmars angelägenheter väl.

KT lyssnar på sina medlemmar till exempel i ett stort antal arbetsgivarnätverk. KT:s sakkunniga står dagligen i kontakt med olika medlemmar. Kontakterna till arbetsgivarfältet sköts också via KT:s förvaltning.

– Man kan alltid bli bättre. Därför har vi på senare tid strävat efter att utöka interaktionen med kommundirektörerna och välfärdsområdesdirektörerna, säger Jalonen.
 

"Det finska arbetsmarknadssystemet har genomgått väsentliga förändringar, som kan liknas vid kontinentalplattor i rörelse."

En kamp om existensen

Det var på vippen att KT inte hade blivit välfärdsområdenas intressebevakare. Vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen, under såväl Juha Sipiläs som Sanna Marins regeringar, var KT tvunget att kämpa med näbbar och klor om uppgiften att bevaka välfärdsområdenas intressen, då delar av statens ämbetsmaskineri stretade emot.

Markku Jalonen kallar detta "en kamp om KT:s existens" i KT:s nya historik, som publiceras på vårvinter 2025.

– KT:s inflytande skulle åtminstone ha halverats, och den del som gäller företagen skulle ha fallit bort. Det skulle ha varit ett hårt slag för organisationen och dess sociala inflytande, säger Jalonen med hänvisning till alternativet att intressebevakningen för välfärdsområdena inte skulle ha tillkommit KT.

Det här var inte den första tuffa utmaningen under Jalonens KT-karriär. Hösten 2007, under hans första år som arbetsmarknadsdirektör, hamnade KT mitt i mycket svåra förhandlingar och Tehys arbetskonflikt. Tusentals vårdanställda sade upp sig, och Tehy meddelade att skyddspersonal inte ens skulle komma till förlossningssalar och intensivvårdsavdelningar.

Riksdagen antog en exceptionell lag som skulle ha gjort det möjligt att beordra vårdanställda till arbete. En överenskommelse nåddes i sista minuten.

Också år 2022 inföll en kris till följd av en arbetskonflikt riktad mot kritiska tjänster.

Jalonen har än i denna dag svårt att förstå extrema stridsåtgärder.

– Det har faktiskt varit en chock för mig. Under inga omständigheter kan jag acceptera att man kan agera så. Tehy och SuPer var beredda att riskera livet på patienter i kritiskt tillstånd och till och med prematurer. Det var väldigt svåra situationer, säger han.
 

Det görs politik av välfärdstjänsterna

Krisen 2022 försvårades av att det hårda offentlighetsspelet utvidgades till de sociala medierna. Såväl förlikningsnämnden som KT fick utstå oskälig kritik, säger Markku Jalonen. Han berättar att han själv utsattes för riktade trakasserier och hot.

Jalonen påminner om att de förlikningsförslag som uppnåddes efter kristider och flera månader av medling ledde till den längsta arbetsfreden på arbetsmarknaden. Det gjorde det möjligt att reformera lönesystemet samt främja tillgången till arbetskraft, lokala avtal och lönejämställdhet.

– Det har uppstått en uppfattning om att det uttryckligen är Södra kajen som siktar på att undergräva och köra ner de finländska offentliga tjänsterna.

Sedan välfärdsområdena inledde sin verksamhet har det också riktats stark kritik mot dem, på samma sätt som mot kommunerna. De centrala välfärdstjänsterna står i fokus för den politiska agendan.

– De är föremål för en ständigt allt fränare offentlig och politisk debatt. Den ökade under Marins regeringsperiod, och i synnerhet under Orpos regeringsperiod har det riktats oskäligt stark kritik mot de offentliga tjänsterna.
 

"Det har riktats oskäligt stark kritik mot de offentliga tjänsterna."

Ett pragmatisk KT

Markku Jalonen beskriver KT som en pragmatisk aktör.

– En del hävdar att man borde utesluta till exempel centrala uppgörelser, men utgångspunkten för KT är att alla alternativ ska finnas i verktygslådan, eftersom världen kan förändras. År 2011 inleddes till exempel förhandlingar om ett centraliserat ramavtal, trots att EK:s linje hade varit att inte ta till några centrala uppgörelser.

Jalonen påminner om att den offentliga arbetsgivarsidan har ett stort socialt ansvar i förhandlingarna.

– Vi har ett stort ansvar för det finländska samhällets kärnfunktioner.

Jalonen tycker att det är lite synd att KT:s arbete kanske inte är tillräckligt väl känt i kommunerna och välfärdsområdena.

Till exempel de senaste pensionsförhandlingarna inleddes redan hösten 2023 i form av ett möte med statsminister Petteri Orpo. Det var först i slutskedet av förhandlingarna som offentligheten började intressera sig.

Det finns tiotals förhandlingsgrupper som arbetar i bakgrunden.

– Arbetsmarknadens karaktär, att förhandla utanför offentligheten, kan göra det svårt att lyfta fram betydelsen av det arbetet också för våra egna medlemmar. Det handlar om sekretess i förhandlingssituationer: i allmänhet är det så att ju mindre publicitet något får, desto bättre är förutsättningar för att förhandlingarna ska framskrida.
 

Kollektivet bakom ledaren

Arbetets samhälleliga betydelse har motiverat Jalonen att vilja fortsätta länge i KT:s ledning.

– Det här är verkligen en utsiktsplats i samhället. Man kan påverka, driva den grundläggande uppgiften, det KT finns till för. Tillfredsställelsen kanske ligger i det.

Under intervjun nämner Jalonen lagspelet flera gånger. KT:s styrka är den goda arbetsgemenskapen och förvaltningen, bedömer han.

– Man har ett stöd bakom sig i alla lägen.

Jalonen medger att svåra situationer ibland är en källa till stress. Det blir ofta knappt med sömn. Det har varit nödvändigt för honom att ta hand om sitt eget välbefinnande. Jalonen har en bakgrund i uthållighetssporter och har fortsatt aktivt med motion även under sin yrkeskarriär. Han skidar närmare tusen kilometer per år och idkar också golf, cykling, stavgång och rodd.

– Jag trivs bra hemma, men stuglivet är mitt andningshål – naturen och sjölandskapet, säger Jalonen som är far till två vuxna barn.

Kalendern är full till sista arbetsdagen, dvs. till slutet av februari. Fram till dess tänker han jobba på för fullt.

– Sedan har jag tid att fundera på vad jag ska göra i nästa fas av livet.

Åtminstone finns det mer tid för motion och stugliv tillsammans med frun. Kommer Markku Jalonen att sakna något av sitt arbete?

– Jag har fått långvariga vänskapsförhållanden såväl på förvaltnings- och arbetsgivarsidan som på löntagarsidan.

Vi har haft bra personal på KT:s kontor och jag uppskattar de anställdas kompetens, säger han.
KT:s organisation är professionell och väl ledd, den kommer att klara sig även i framtiden, tror Jalonen.

– Det pågår en ständig maktkamp på arbetsmarknaden. Jag tror på en god framtid, men man måste varje dag arbeta för att KT ska vara minst lika starkt i framtiden som i dag.