Invandrarna som arbetskraft
Jag tippar att det stora temat för följande riksdagsval kommer att vara invandringen. Gissningen grundar sig å ena sidan på den stora strömmen av asylsökande och dess konsekvenser i Finland för några år sedan och å andra sidan på hur det gick i Sveriges riksdagsval. Invandrarna påverkar inte bara valet utan också vardagen i kommunerna. Integrationen är en krävande uppgift och en viktig del är att hitta arbete för de nyanlända.
På kommunsektorn finns både plats för och behov av att anställa personer som kommit hit från andra länder. Invandrare som arbetstagare är en möjlighet.
Finlands arbetsmarknad är på flera sätt uppbyggd för att skydda infödda finländare. Arbetsvärderingen, behörighetsvillkoren, examensmotsvarigheterna och andra normer gör det svårt för invandrare att komma in i arbetslivet, trots att de har motivation, kompetens och utbildning. Det kan hända att en person som har akademisk utbildning i sitt hemland i början endast får enkla jobb här.
Stela attityder är också ett hinder. Trots att det fanns ett uppenbart behov arbetskraft kritiserades i tiderna importen av sjuksköterskor från Filippinerna. Om man nu skulle börja värva till exempel barnträdgårdslärare från S:t Petersburg skulle också det leda till ett ramaskri.
De kommunala arbetsgivarna kunde göra klokt i att mjuka upp behörighetsvillkoren för personalen. Samtidigt bör man satsa på effektivare utbildning och integrering av invandrare. Det är sådant vi ska tala om inför valet.
Det avgörande för sysselsättningen av invandrare är emellertid språkkunskaper. Bara man har behjälpliga kunskaper i finska eller svenska kan man redan hitta jobb hos kommunen. Språkkunskaper öppnar också dörrarna till utbildning. Och det ger i sin tur möjligheter till mer kvalificerade uppgifter, nya yrken och bättre inkomster och den vägen till integration och social rörlighet.
24.10.2018
Ytterligare information
