Arbetsfred för nästan tre år

De nya avtalen och arbetsfreden i kommun- och välfärdssektorn gäller i 34 månader, 1.5.2025–29.2.2028. Under den här perioden höjs de anställdas löner med 7,37 procent, vilket följer den allmänna linjen.

Också löneutvecklingsprogrammet fortsätter, men i ändrad form. Potterna enligt utvecklingsprogrammet delas upp i mindre delar, nivån på förhöjningarna sänks och potter senareläggs.

Det kom Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna JAU, FOSU och Sote rf överens om i månadsskiftet april/maj. KT:s och organisationernas förvaltningsorgan godkände uppgörelsen 5.5.2025.

Utgångsläget för förhandlingarna var utmanande, eftersom välfärdsområdena lider av brist på pengar och en del av kommunerna rentav har varit tvungna att säga upp personal på grund av svag ekonomi. Också det löneutvecklingsprogram som parterna ursprungligen hade avtalat om för åren 2023–2027 försvårade förhandlingarna. Programmet ingicks 2022 efter svåra arbetskonflikter och flera medlingsomgångar.

KT bedömde att det var orealistiskt att organisationerna skulle ha avstått från de lönehöjningar som utvecklingsprogrammet medför. KT:s mål var att få till stånd besparingar inom den helhet som utgjordes av lönehöjningarna enligt den allmänna linjen och de återstående åren av utvecklingsprogrammet.

Dessutom var reformen av lönesystemen inte ännu klar i kommunerna och välfärdsområdena och man ville öronmärka en del av medlen i utvecklingsprogrammet för det här ändamålet.

För att påskynda förhandlingarna beslutade KT att säga upp det ursprungliga utvecklingsprogrammet, men föreslog samtidigt ett nytt, reviderat program.

Kostnaderna för löneprogrammet minskar

Löneutvecklingsprogrammet fortsätter tack vare arbetsmarknadsuppgörelsen, men kostnaderna för programmet minskar. Det ursprungliga utvecklingsprogrammet skulle ha medfört förhöjningar på 0,8 procent 2026 och 1,2 procent 2027 i kommun- och välfärdssektorn.

I det nya utvecklingsprogrammet är förhöjningarna under de närmaste åren endast 0,4 procent per år. Den största potten, 1 procent, betalas först 2028 under programmets sista år.

Den lönesamordningspott som parterna hade kommit överens om för välfärdsområdena 2025 flyttas dessutom från juni till november. Den framflyttade potten kompenseras endast delvis för de anställda, vilket ger kostnadsbesparingar för välfärdsområdena.

Förhöjningarna enligt utvecklingsprogrammet fördelas huvudsakligen lokalt. En fördel med programmet är att kommunerna och välfärdsområdena kan fortsätta den redan påbörjade reformen av lönesystemen och samordningen av lönerna. En del av potterna har öronmärkts för finansieringen av vissa avtalsändringar.

Sammantaget innebär förhöjningarna enligt löneprogrammet att kostnaderna inom sektorn ökar med cirka 1,8 procent under tre år. Det ursprungliga programmet skulle ha medfört lönehöjningar på 2 procent under två år.

– Vi hoppas att kommunerna och välfärdsområdena får lite större ekonomiskt handlingsutrymme i år och nästa år, när förhöjningarna delas upp i fler potter och tyngdpunkten ligger på år 2028, säger KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho.

Förhöjningarna för år 2027 kan fortfarande ändras

De så kallade normala lönehöjningarna under avtalsperioden betalas under tre år. Förhöjningarna fördelas så att lönerna stiger med 2,5 procent 2025, 2,47 procent 2026 och 2,4 procent 2027.

Förhöjningarna för 2027 är kopplade till en stupstock, alltså ett villkor om att lönehöjningarna inom kommun- och välfärdssektorn ska följa avtalshöjningarna inom teknologiindustrin. Teknologiindustrin fastställer i praktiken den allmänna linjen för lönehöjningarna.

Parterna inom teknologiindustrin enades under den här omgången om en avtalsperiod på 2+1 år, där det sista året kan sägas upp. Om avtalet för teknologiindustrin sägs upp efter två år, följer lönehöjningarna inom kommun- och välfärdssektorn den nya förhöjningslinjen.

– Om den förhöjningsnivå som man har avtalat om för 2027 ändras, kommer Teknologiindustrins nya förhöjningsnivå automatiskt att tas införas också i kommunerna och välfärdsområdena, säger Juho Ruskoaho.

Avtalet ger besparingar på cirka 200 miljoner euro

KT:s utredningsenhet har beräknat att avtalsuppgörelsen ger besparingar på sammanlagt cirka 110 miljoner euro inom välfärdsområdena och cirka 95 miljoner euro inom kommunerna, alltså sammanlagt över 200 miljoner euro.

I beräkningen jämförs uppgörelsen med om löneprogrammet hade förblivit oförändrat och längden på avtalsperioden i kommun- och välfärdssektorn hade följt den allmänna linjen på arbetsmarknaden.

– Besparingarna uppkommer genom att avtalsperioden är något kortare än inom de privata branscherna, löneprogrammet har skalats ner och de eurobaserade lönedelarna inte höjs genom de allmänna förhöjningarna. Därför är kostnadseffekten av de allmänna förhöjningarna alltid lite mindre än förhöjningsprocenten, berättar Juho Ruskoaho.